Nytt förslag till kyrkohandbok på remiss våren 2016

Kyrkohandboken innehåller bl a ordningar för Svenska kyrkans gudstjänster. Det nu reviderade förslaget har ett särskilt fokus på barn och unga. Foto: Magnus Aronson/IKON.

Kyrkostyrelsen har idag beslutat att skicka det reviderade förslaget till kyrkohandbok på remiss under perioden 1 januari-15 maj. Det innebär att Svenska kyrkans församlingar kan börja använda 2016 års förslag till kyrkohandbok från och med januari. Remissinstanser är bl a alla Svenska kyrkans kyrkoråd, stiftsstyrelser och domkapitel.

Kyrkohandboken består av gudstjänstordningar med böner och andra texter samt musik.

– Att fira gudstjänst är centralt i kyrkans och församlingarnas liv. Därför är det en stor händelse när vi gör förändringar i kyrkohandboken, det sker inte särskilt ofta. Att kyrkostyrelsen nu skickar ut det reviderade förslaget på remiss är en viktig milstolpe i detta arbete, säger biskop Per Eckerdal, vice ordförande i styrgruppen för kyrkohandboksarbetet.

– Det är ett grundligt reviderat förslag som går ut på remiss. Speciellt glad är jag över att det går ut så brett. Det är viktigt att kyrkohandboken växer fram med stor delaktighet från församlingarna i Svenska kyrkan, säger biskop Per Eckerdal.

Barn och unga-perspektiv
Det reviderade förslaget är en omarbetning av 2012 års förslag, som provades i församlingar under ett kyrkoår (1 advent 2012 – domssöndagen 2013). Utifrån de 636 remissvaren som inkom i februari 2014 har en omfattande bearbetning gjorts i fråga om teologin, språket och musiken.

– Det gäller bland annat hur treenigheten uttrycks, eller texter om Jesus Kristus. Språkligt har alla texter gåtts igenom, och bearbetningar har gjorts i bland annat bön om förlåtelse, förböner, nattvardsböner och böner i dopgudstjänsten, säger prästen och forskaren Boel Hössjer Sundman i projektledningen.

I bearbetningen har särskilt fokus lagts på hur handboksförslaget fungerar ur ett barn och unga-perspektiv.

– Det handlar till exempel om större flexibilitet i gudstjänstfirandet, inte minst med små barn, säger prästen Ingegerd Sjölin, teologisk sekreterare i projektledningen. Dopgudstjänsten har bearbetats och konfirmandernas möjlighet till delaktighet har stärkts i konfirmationsgudstjänsten. Musiken har också bearbetats för att stärka församlingssång med barn genom till exempel växelsång och "härmning", s k responsorial sång.

Musiken i kyrkohandboken
Den musikaliska bearbetningen har gett större utrymme för församlingarnas traditioner och situation. Det innebär exempelvis större flexibilitet i psalmval i begravningsgudstjänst och dopgudstjänst.

En nyhet är möjligheten att använda annan musik än den som finns i kyrkohandboken, något som flera remissinstanser efterfrågat.

– Det öppnar för ökad variation och användande av fler musikaliska genrer. Med "annan musik" menas inte bara relativt ny liturgisk musik utan det kan också handla om exempelvis gregorianskt eller annat tidigt material, säger Henrik Tobin, musikexpert i projektledningen.

Till hjälp för remissinstanserna finns delar av Gudstjänstmusik A till E på ljudfiler som kommer att publiceras på kyrkohandbokswebben, där också handboksförslaget finns i sin helhet.

I fråga om den välkända liturgiska musiken har vi strävat efter att inte äventyra former och uttryck som idag fungerar i Svenska kyrkans församlingar. Därför har inga genomgripande förändringar gjorts här, utan fokus har legat på åtgärder som främjar den praktiska användbarheten, säger Henrik Tobin.

Läs mer om det fortlöpande arbetet med kyrkohandboken här