Nyhet -
Svenska Läromedels Nyhetsbrev nr 2
Curriculum Research: What We Know and Where We Need to Go
I denna artikel sammanfattar David Steiner vad läromedelsforskningen säger. Författaren är chef för John Hopkins Institute for Education Policy.
Läromedel är en avgörande faktor för att elever ska klara skolan framgångsrikt. Läromedel med sammanhang och djupt innehåll används i alla högpresterande skolsystem. Den samlade effekten av läromedel över flera år är betydande och är störst i högre årskurser där den naturliga kunskapsutvecklingen är långsammare än i tidiga år.
Det amerikanska utbildningsdepartementet har, enligt rapporten, jämfört olika läromedel och funnit betydande effektskillnader.
David Steiner konstaterar att effekterna av läromedel är större än de av många andra åtgärder. Insatser som mindre klasstorlek, digitalt lärande och valfrihet har gett föga resultat och 60 procent av de amerikanska högstadieeleverna slutar skolan med undermåliga kunskaper. Han konstaterar också att användningen av läromedel i amerikanska skolor har minskat betydligt de senaste 20 åren och ersatts med lärares eget material, online-material, gratis resurser med mera.
Författaren menar emellertid att det är svårt att forska om läromedel och att vi faktiskt vet ganska litet. Det är till och med möjligt att enskilda lärares material är bättre än läromedel men att det skulle gälla generellt är osannolikt.
David Steiners slutsats är att det är dags att ta läromedel på allvar.
Steiner, David (2017) Curriculum Research: What We Know and Where We Need to Go, Standards Work
Tystberga skola i Nyköping
Tystberga är en kommunal grundskola med årskurserna 1-6 samt förskoleklass och fritidshem. På skolan finns 92 elever.
Skolinspektionen konstaterar vid sin tillsyn bland annat att elever i årskurs 5-6 undervisas i SO-ämnen med det centrala innehållet för årskurs 7-9. Den icke legitimerade läraren, som började sin tjänst denna termin, har inga läroböcker utan måste själv göra sitt arbetsmaterial.
Skolinspektionen, som fann mycket omfattande och allvarliga brister på skolan, utfärdade vite på 1 miljon kronor till den 28 september.
Länk till beslutet
Odengymnasiet i Stockholm
Odengymnasiet är en fristående gymnasieskoleenhet i Stockholm. På skolan finns 157 elever på nationella program och 47 elever på något introduktionsprogram.
Skolinspektionen konstaterar vid sin tillsyn bland annat att en elev uppger att hen inte har fått lyssna på inläst material vid nationella prov eller fått läromedel i form av böcker och att det har gått över ett år sedan eleven påtalade detta.
Skolinspektionen, som fann allvarliga brister på skolan, utfärdade vite på 800 000 kr till den 19 oktober.
Vi reflekterar att skolorna inte behöver betala vitena om de efterkommer Skolinspektionens påpekanden. För 1 miljon kr kan man köpa mycket läromedel som säkrar att lärare och elever har tillgång till rätt centralt innehåll.
Forskare ifrågasätter digitala hjälpmedel i skolan
Vetandets värld konstaterar att datorer på vissa håll närmast ersatt skolböcker, papper och penna. Elever uppger att det finns flera fördelar med datorer men att de vill ha tryckta läroböcker i vissa ämnen såsom religionskunskap.
Om tekniken får vara utgångspunkten riskerar digitaliseringen, enligt Vetandets värld, att ske på bekostnad av kunskapsinhämtningen.
Docent Carla Haelermans vid Maastrichtuniversitet i Nederländerna menar att digitala lärverktyg fungerar bäst för inlärning som är lätt att automatisera såsom multiplikationstabellen och för inlärning för lågpresterande elever. Verktyg ska vara adaptiva och anpassa sig till eleverna.
Professor Agneta Gulz vid Lunds universitet har studerat digitala läromedel i matematik. Hon menar att det digitala lärandet måste vara integrerat i den övriga undervisningen. Hon menar också att elever kan överlista läromedlet och ta sig till nästa nivå utan att lära sig.
Professor Torkel Klingberg vid Karolinska institutet menar att individanpassning är den stora fördelen med digitalisering.
Vi reflekterar att radioprogrammet handlar om digitala läromedel och att forskarna är skeptiska. Men vi konstaterar att Carla Haelermans i sin forskning bara har studerat enkla träningsprogram och att Agneta Guls bara appar. Då blir forskarnas slutsats rimligen att verktygen bara duger till automatiserad inlärning och inte kan användas för högre förmågor.
Ingen av forskarna har, oss veterligen, studerat de heltäckande, multimediala läromedel som i dag finns. Hade de gjort det hade de förmodligen sett de digitala läromedlens potential.
Danske studerende piratkopierer – og de ved, det er ulovligt
I denna rapport från Roskilde universitet redovisas en undersökning om danska högskolestudenters piratkopiering av kurslitteratur. Av de 900 tillfrågade studenterna har 61 procent tagit emot piratkopierad kurslitteratur. Det kan ske på en USB-sticka i klassen, i en Facebook-grupp eller på en hemsida. Av de som mottagit uppger 84 procent att de vet att det är otillåtet.
Vissa danska förlag har sett försäljningen sjunka kraftigt på olika titlar. De menar att de kan bli svårt att hitta författare om det inte går att betala ersättning. Det drabbar i slutändan studenterna som inte vill ha utländsk kurslitteratur.
Ansträngd ekonomi får många studenter att piratkopiera. För andra studenter är gruppnormerna viktigare. Är det accepterat i gruppen att piratkopiera gör man det oavsett om kurslitteraturen är billig eller dyr.
Vi reflekterar att situationen förmodligen är densamma i Sverige.
Avdragsrätt för kurslitteratur
Ansträngd ekonomi är det främsta skälet till att danska högskolestudenter inte köper kurslitteratur och piratkopierar i stället. Den Danska studentkåren föreslår nu att studenter ska få avdragsrätt i självdeklarationen för kurslitteratur. Studentkåren menar att regeln på arbetsmarknaden är att man har avdragsrätt för arbetsmaterial och att det också bör gälla för studenter och kurslitteratur.
Ämnen
- Vuxenutbildning
