Svenska Läromedels Nyhetsbrev nr 3

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev! Läroplanen styr läromedlen. Edtech omvandlar skolan. Högskoleboken i humaniora bär. Vi rapporterar förstås fler läromedelsnyheter.

Rickard Vinde
September 2017

Läroplans- och läromedelshistoria

I den tidigare i år utgivna Norsk laerebokhistorie beskriver fyra experter på pedagogiska texter den norska lärobokens historia 1739-2013. Vi rekommenderar denna mycket intressanta bok till alla som är intresserade av skola, läroplaner och läromedel

Redan 1739 fick Norge obligatorisk undervisning för alla barn. År 1860, när 90 procent av befolkningen bodde på landet, infördes en folkskola.

Folkskolan som skulle förbereda alla för samhällslivet stärktes 1889. Det satsades på läroböcker i de olika ämnena. Under 1900-talet började den amerikanske filosofen John Deweys idéer om learning by doing slå igenom, vilket ledde till att elever skulle göra.

John Deweys idéer fick starkt genomslag i 1939 års läroplan och eleverna skulle arbeta allsidigt och självständigt med ämnet. Det ställdes också krav på individualisering, att elever skulle kunna arbete med olika uppgifter på olika nivåer. Grupparbeten och ämnesövergripande lärande blev viktigt.

Kraven på elevaktivitet och individualisering gjorde att läromedelsförlagen utvecklade läroböcker som eleverna skulle kunna arbeta självständigt med. Läroboksläraren fick en viktig roll och läraren blev mer en handledare. Läroplanen föreskrev tydligt de olika ämnenas kunskapsinnehåll, vilket också påverkade läroböckernas utformning.

Till 1974 års läroplan utvecklade läromedelsförlagen, för att möta de två kraven, läromedelssystem med grundbok, arbetsbok, lärarhandledning, ljud- och filmkomponenter och prov. Vissa reagerade mot detta och menade att eleverna skulle arbeta med många olika, autentiska lärresurser som romaner och dagstidningar och en ny läroplan decentraliserade 1987 besluten om ämnesinnehållet. I läroplanen 2006 betonas de kompetenser som eleverna ska uppnå. Läromedelsförlagens uppgift att tolka läroplanen blev då större.

Under åren har läroböckerna gått från att vara moraliskt fostrande till att spegla samhällets mångfald med krig, miljöproblem och missbruksproblem. Böckerna har också blivit mer heterogena men samhällsförändringar syns ofta inte i läroböckerna förrän de har fått allmänt genomslag. Bilder och illustrationer har blivit vanliga. Texterna sätter nu eleverna i centrum och vänder sig direkt till dem.

Författarna konstaterar att läroböcker visar vilka kunskaper och värderingar som vi anser så viktiga att vi vill förmedla dem till nästa generation samtidigt som läroböckerna visar typiska samtidsbilder. Norsk Laerebokhistorie innehåller också ingående beskrivningar av läromedel från de olika epokerna.

Vi reflekterar att den norska utvecklingen har många likheter med den svenska även om länderna har gjort olika vägval ibland. I dagens överflöd av fragmentariskt medieutbud finns ett lika stort behov av läromedel som för etthundra år sedan när mycket få medier fanns.

Skjelbred, Dagrun m.fl. (2017) Norsk laerebokshistorie, Universitetsförlaget, 527 sid.

IT omvandlar skolan

Artiklen ”Technology is transforming what happens when a child goes to school” i The Economist den 22 juli 2017 beskriver utvecklingen av edtech i U.S.A. Edtech står för education technology och fanns förstås redan när läraren hade OH-projektor men begreppet avser numer digital teknik som på olika sätt stöder undervisningen. Så sent som 2015 visade OECD att IT i skolan inte ledde till förbättrade kunskapsresultat. [Om OECD hade med några riktiga digitala läromedel är osäkert.]

Nya verktyg som kan följa elevens utveckling och återkoppla som en privatlärare ger emellertid positiva resultat. Verktygen samlar användardata från många elever och skapar mönster för typiska elevbeteenden, vilket förbättrar återkopplingen. Flera skolor begränsar ändå ”skärmtiden” och låter projektarbete vara en stor del av skoldagen.

Det finns kritiker som menar att många elever inte kan ta ansvar för sitt eget lärande och att kreativitet och kritiskt tänkande förutsätter en faktabas, att kunskap är kumulativ och inte kan googlas fram vid behov.

Vi reflekterar att lärare, rektorer, elever, läromedelsföretag och edtech-företag fortsätter att undersöka hur den digitala tekniken bäst kan utnyttjas och integreras i undervisning och lärande.

Länk till artikeln

Fyra IT-giganter ändrar edtech-landskapet

En rapport från Education Week Market Brief beskriver hur de fyra IT-giganterna Amazon, Apple, Google och Microsoft kämpar mot varandra om den amerikanska edtech-marknaden. Nyhetsbrevet fortsätter här sin rapportering från nr 2.

Rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lärare i grundskola och gymnasium och skolchefer.

Av de fyra har Google tagit täten och föredras av de allra flesta lärare. Google föredras för att det är ”Lätt att använda”.

Vad gäller hårdvara har Google Chromebook, enligt rapporten, tagit täten framför PC bärbar och iPad. Chromebook leder ”Lätt att använda”. PC bärbar leder ”Stöder höga kunskapsresultat” och iPad ”Ökar elevengagemanget mest”. Enligt undersökningen kommer Chromebook att behålla den starka ledningen.

Google gör inget undervisningsmaterial men kan ändå med sin dominans få läromedelsföretag att anpassa sina digitala läromedel för att enklare kunna fungera ihop med Google-strukturen. Men man ska, enligt rapporten, inte underskatta de andra IT-giganterna.

Vi reflekterar att IT-giganterna förändrar förutsättningarna för skoladministration, lärplattformar, digitala läromedel och undervisning och lärande. Svenska Läromedel bidrar till processen genom att delta i utvecklandet av standards för åtkomst till digitala läromedel.

Länk till rapporten Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

Mindre än två månader till Skolforum

Det är mindre än två månader kvar till Skolforum 2017 måndag-tisdag 30-31 oktober. Årets tema är ”Ge alla samma chans - för en likvärdig skola”. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel har i samarbete med Stockholmsmässan fyllt två hela dagar med kompetensutveckling för hela kollegiet.

Prins Carl Philip inviger. Sara Lövenstam föreläser om hur man tar sig an grammatik och höjer elevernas språkkänsla, Cecilia Bergentz om kollegiala observationer och IT-forskaren Carl Heath om makerkultur. Du kan undersöka nya lärarhandledningar och läroböcker och digitala läromedel på Digitala torget.

Planera ditt eget program med Skolforums programverktyg.

Om du inte skaffar biljett kan du inte välja bland seminarierna. Skolan kan få grupprabatt t.o.m. den 6 oktober.

Länk till Skolforum

”Reading on Paper and Digitally: What the Past Decades of Empirical Research Reveal”

En artikel med denna titel av Lauren M. Singer och Patricia A. Alexander vid University of Maryland har publicerats i Review of Educational Research. Författarna gör en litteraturgenomgång i sökandet på svaret på frågan om förståelsen skiljer sig vid läsning av tryckta och digitala texter.

Författarna går tillbaka 25 år i tiden och hittar närmare 900 studier men menar att de flesta av dessa inte håller måttet. Kvar blir 36 studier, de flesta utförda på elever, som faktiskt jämför läsning av tryckt och digitalt och mäter förståelse. Författarna påpekar att många individuella faktorer – såsom motivation, lärarens anvisningar och texttyp - påverkar lärande överhuvud och att frågan därför inte är lätt att studera.

Det tycks som om många faktorer – såsom radavstånd, antal kolumner och typ av device – inte påverkar skillnaden i läsförståelse. Möjligen är tryckt bättre när uppgifternas komplexitet ökar.

Vid läsning av korta texter är det ingen skillnad i förståelsen av tryckta och digitala texter eller så är förståelsen betydligt bättre med digitalt. Däremot är det tydligt att förståelsen vid läsning av längre texter (längre än en sida eller 500 ord) är betydligt bättre med tryckta texter. Möjligen har det att göra med att scrollandet som gör det mer ansträngande att läsa.

Författarna menar att frågan om textförståelse är viktig när undervisningen blir allt mer digital och fler och fler inträdes- och examensprov genomförs digitalt.

Vi reflekterar att den tekniska utvecklingen har varit så snabb att man måste fråga sig om de äldre studier som ingår i materialet verkligen är relevanta. Forskningsfrågan har relevans också för undervisningen i de svenska klassrummen och de aviserade digitala nationella proven.

Länk till artikeln Artikeln är bara tillgänglig i sin helhet för betalande läsare.

The Academic Book of the Future

The Academic Book of the Future Project har under 2014-2016 undersökt framtiden för monografier och andra böcker i humaniora. Projektet har finansierats av The Arts and Humanities Research Council och British Library.

Projektet, som främst avser förhållanden i Storbritannien, inleddes för att det fanns en oro för humaniorabokens framtid. Försäljningen minskade, akademiker hade mindre tid att skriva och digitala format utmanade. Detta gäller även för kurslitteratur även om rapporterna inte primärt behandlar denna typ av böcker.

Rapporternas slutsats är att monografin i humaniora står stark. Den gör det möjligt med fördjupade argument, är viktig i akademiska karriärer och når en bredare publik genom bokhandlare. Framtiden lär vara både tryckt och digital.

Doktor Michael Jubbs slutrapport sammanfattar projektet och beskriver förutsättningarna för förlag, bibliotek, återförsäljare och andra aktörer. Professor Marilyn Deegans slutrapport är mer allmän. Nedan är en mycket kort sammanfattning av den första rapporten. Våra läsare som är intresserade av högskolan och förlagsekonomi rekommenderas att läsa mer i båda rapporterna.

Den svenska bokmarknaden är liten och användningen av engelska utbredd i akademin. Förutsättningarna för monografier i humaniora på svenska är därför ännu mer komplicerade än de som beskrivs i rapporten. Men det gör, enligt Svenska Läromedel, också dialog och diskussion än mer angeläget i Sverige.

Monografier och andra typer av böcker är, enligt Michael Jubbs rapport, fundamentala för humaniora, för spridning av forskning, kunskap och förståelse. Inom humaniora har själva texten en särskild betydelse. De två största ämnena försäljningsmässigt är konst och design med arkitektur, fotografi och konsthistoria samt historia.

Med digitaliseringen utmanas den tryckta boken av andra gränssnitt. Fler bedömare ser också framtiden som till stor del, om än inte helt, digital. Utvecklingen mot digitalt, som hittills har varit långsammare än många trott, kan nu accelerera.

Även förlagsverksamheten – att beställa, finansiera, kvalitetssäkra, redigera, göra omslag, marknadsföra och distribuera – utmanas. Kanske ska dessa tjänster erbjudas i andra kombinationer och olika mycket. Medan det ges ut allt fler böcker sjunker försäljningen och därmed försäljningen per titel, vilket gör förlagskalkylen svår. Författare har emellertid starka intressen av att bli publicerade och förlagen konkurrerar om de bästa.

Medan vetenskapliga tidskrifter, enligt Michael Jubbs rapport, blivit helt digitala, är humanioraboken i huvudsak alltjämt tryckt. E-boken finns som komplement. Däremot har förenklad och billigare tryckteknik, print-on-demand, påverkat förlagens distribution och gett återförsäljare såsom Amazon en ny roll.

I det nya landskapet blir universitetsbiblioteken allt mer integrerade i att stöda universitetens uppdrag för forskning och utbildning. Till skillnad från skönlitteratur är för övrigt universitetsbibliotek viktiga försäljningskanaler för monografier i humaniora. Open access, d.v.s. digitalt, fritt tillgängligt vetenskapligt material, har ännu inte fått genomslag men kan ha potential.

Grunden för all förlagsverksamhet är den upphovsrätt till verket som disponeras i avtal mellan författare och förlag. Den vanligaste modellen är att författaren får ersättning för att förlaget får rätt att ge ut boken. Upphovsrätten har blivit mer komplex att hantera med on-line-publicering. Digital piratkopiering är ett annat problem.

Michel Jubbs rapport
Marilyn Deegans rapport