Ett antal läkare påstår i en debattartikel i DN den 1 april att svenskarnas integritet hotas genom att uppgifter från alla kvalitetsregister ska samlas i en stor nationell databas. Deras tolkning är en gåta. Det finns nämligen inget förslag om en sådan databas, skriver Anders Knape och Karin Johansson, Socialdepartementet, i en replik.

Svensk sjukvård håller hög klass. Senast manifesterat i en internationell jämförelse av behandlingsresultaten inom cancervård, där Sverige hörde till de allra bästa. En av anledningarna till de goda resultaten i den svenska sjukvården är kvalitetsregistren, som är ett systematiskt sätt att värdera effekter av olika behandlingar. Med registren följs resultaten för patienterna över tid och olika kliniker jämförs med varandra, och på så sätt stimuleras till ständiga förbättringar.

Sådana register för kvalitetsutveckling finns dock inte i hela den svenska vården, främst används de i dag vid sjukhusen. För att hitta sätt att till fullo använda den potential som kvalitetsregister har för att utveckla och förbättra sjukvården och den kliniska forskningen har en översyn av de nationella kvalitetsregistren och deras fortsatta utveckling gjorts. Översynen föreslår en utvidgad satsning på kvalitetsregister och lägger ett flertal förslag inom olika områden. Inte minst vill man stimulera en utveckling där primärvården ges bättre möjligheter att följa resultaten för de patienter som får sin vård där, allt för att även dessa patienter ska få del av förbättringar. Det gedigna remissunderlag som inkommit i samband med översynen är naturligtvis en mycket viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet kring kvalitetsregistren.

Förslagen oroar ett antal läkare som i en debattartikel i DN den 1 april påstår att svenskarnas integritet hotas genom att uppgifter från alla kvalitetsregister ska samlas i en stor nationell databas.

Deras tolkning av förslagen är en gåta. Det finns nämligen inget förslag om en sådan databas. Personuppgifter i kvalitetsregister samlas inte idag och ska inte heller i framtiden samlas i en gemensam nationell databas. Ett starkt integritetsskydd för patienterna är en förutsättning för en ökad kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. Både idag och imorgon. Det är också viktigt att framhålla att även åtgärder för att stödja det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården utformas med individens integritet som grund.

Läkarna är också kritiska till att industrin föreslås medverka. En stor del av sjukvårdens förbättrade behandlingsresultat hänger ihop med nya läkemedel. Därför är både sjukvården och läkemedelsindustrin i stort behov av kunskap om hur läkemedlen fungerar i praktisk användning. Det är viktigt för patienterna att industrin får ta del av sammanställda data om behandlingseffekter av olika läkemedel och att registren kan användas för att förbättra den kliniska forskningen. Det handlar alls inte om uppgifter om enskilda patienter.

Detta är bakgrunden till förslagen om ett utvidgat samarbete med forskningen och med industrin. Ett sådant samarbete gagnar patienter världen över och svensk industri.
För patienternas skull är det alltså viktigt att det arbetssätt som lett till internationellt sett goda resultat i andra delar av vården också sprids till primärvården. Patienterna förtjänar en satsning på kvalitetsregistren.

Anders Knape ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Karin Johansson, statssekreterare, Socialdepartementet

Artikeln har publicerats på dn.se, 2011-04-02

› Mer om SKL:s arbete med kvalitetsutveckling inom vården
› Ladda ner högupplöst bild på Anders Knape