– Sverige har mycket bra skolor och många skickliga lärare. Att den svenska skolan skulle vara i fritt fall stämmer inte med verkligheten. Svartmålningen är en dålig grund att bygga en bättre skola på. Den bidrar till sämre status för läraryrket och sänkta förväntningar på elevernas resultat, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

– Majoriteten av landets elever och lärare är nöjda eller mycket nöjda med sin skola. Det är svårt att tro, när man lyssnar på den pågående skoldebatten. När allt beskrivs som dåligt missar ansvariga parter vad som är de riktiga utmaningarna och de möjliga lösningarna, säger Per-Arne Andersson.

Självfallet finns det problem i skolan, det är därför viktigt att hålla igång en konstruktiv och framåtriktad skoldiskussion. SKL har flera projekt igång för att tackla problem och möta utmaningar, bland annat med skolforskning, utbildning av skolpolitiker och skolchefer, samt en stor matematiksatsning.

– Skolan utvecklas inte av att diskussioner fastnar i enbart det negativa. För att bli ännu bättre måste erfarenheter från goda exempel lyftas fram. Och det finns många sådana runt om i landet. Bra ledarskap i kommuner, engagerade och tydliga rektorer, skickliga lärare och kreativa elever. Det är dags att dessa får plats i reportagen och debatten om skolan, säger Per-Arne Andersson.

Sverige kan också lära av andra. Länder med framgångsrika skolor satsar generellt inte mer resurser än Sverige. De har heller inte högre lärartäthet eller mindre klasser. Det är alltså inte mer resurser som är den avgörande lösningen för den svenska skolan. I stället är det andra saker. I länder som exempelvis Finland är ansvariga personer skolan måna om att stödja skolan genom att ha en positiv attityd till verksamhet, medarbetare och skolpolitiker.

– Alla vi som har starka åsikter om skolan måste komma ur låsningarna i skoldebatten och basera diskussionen på saklig fakta och forskning. En sådan diskussion bör handla om reformer som har konkret betydelse för elevernas lärande, exempelvis att utveckla lärarnas roll i klassrummet och att stärka samarbetet mellan lärarna, istället för att ödsla kraft åt systemförändringar som skulle innebära stora kostnader men osäkra vinster, säger Per-Arne Andersson.

En stor utmaning är att höja lärarnas status.

– Lärarutbildningen behöver bli bättre. Lönespridning och karriärvägar inom yrket behöver bli större. Det finns säkert fler åtgärder som kan bidra till högre status för lärarna. Här måste arbetsgivare, fackliga organisationer, staten och intresseorganisationer ta ansvar för sina områden och bli bättre på att samarbeta, säger Per-Arne Andersson.

Fakta

• Allt fler elever i grundskolan uppnår målen i alla ämnen och nio av tio elever som slutför gymnasiet blir behöriga till högskola. (Skolverket 2010)
• Allt fler gymnasieelever fullföljer sin utbildning. (Skolverket 2010)
• Den svenska genomsnittsklassen har i snitt 24 elever per klass i grundskolan och ofta ännu mindre undervisningsgrupper. I undervisningsgrupperna är antalet elever per pedagog ännu lägre eftersom man i många skolor, 9 av 10, arbetar med flera pedagoger tillsammans i en och samma klass. (Enkät till 1300 rektorer 2010, statistiskt säkerställd.)
• Specialpedagogerna i grundskolan har de tio senaste åren femfaldigats. Sedan 1999 har antalet specialpedagoger mer än femdubblats – från 700 till nära 4 500 årsarbetare. (Skolverket 2010)
• De senaste tio åren har lärartätheten ökat i svensk grundskola. Samtidigt har antalet lärare i skolan minskat, som en följd av att antalet elever är betydligt färre idag än för tio år sedan. Idag har vi 8,2 lärare per 100 elever. Det är högre såväl i jämförelse med friskolorna som med Finland och Norge. (Skolverket 2010)
• Den höga lärartätheten för med sig att lärarna generellt sett har färre elever att undervisa idag än i början av 2000-talet. År 2009 ansåg 62 procent av lärarna att storleken på klasserna och undervisningsgrupperna var mycket bra eller bra. Det är en ökning med nästan 20 procentenheter jämfört med år 2000, visar Skolverkets rapport Attityder till skolan. (Skolverket 2010)
• Fler än nio av tio lärare trivs enligt bra eller mycket bra med sina elever. En klar majoritet både av elever och föräldrar är enligt Skolverket mer nöjda än någonsin med sina egna skolor. Svenska elever är tryggare än elever i många andra länder. (Skolverket 2010)
• Endast 1 av 100 lärare stöder tanken på att skolan ska förstatligas. (Enkät till 800 lärare 2010, statistiskt säkerställd.)
• Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på utbildning medan OECD:s genomsnitt är 5,7 procent. Blott sex OECD-länder satsar mer än Sverige. I snitt går nära hälften av kommunernas budget till skola och förskola, inklusive fristående förskole- och skolverksamhet. Svensk skola, från förskola till vuxenutbildning, kostar omkring 200 miljarder kronor per år. Mellan hälften och drygt två tredjedelar av kostnaden är personalkostnader. I totalsumman ingår även elevvård, lokaler, läromedel, skolmåltider, skolskjutsar och utrustning. (OECD 2010, SCB 2010)
• Att kommunernas kostnader för skolan varierar beror i stor utsträckning på geografiska faktorer. Glesbygd och därmed långa avstånd innebär högre kostnader för skolskjutsar och svårigheter att effektivt utnyttja lokalerna. (SCB 2010)