Undersökningar inom äldreomsorgen visar att äldre personer ger ett sämre omdöme för mat och måltider jämfört med andra områden. Maten för äldre personer har är ett viktigt utvecklingsområde. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag bidragit med omfattande kunskap. Kommunerna genomför med stöd från Socialdepartementet ett stort förbättringsarbete.

Men vi behöver göra mer. Vi startar nu därför en matresa för att förbättra och utveckla distributionen, matens kvalitet, måltidssituationen och matens näringsinnehåll. Vi började i Stockholm, fortsatte i Halmstad i onsdags och reser sedan vidare till Östersund.

Vilka goda krafter kan vi finna? Vad kan det kosta att höja kvaliteten och göra måltiden lustbetonad?

Det kanske viktigaste handlar om gemenskap. Sällskap vid maten kan erbjudas efter särskild behovsprövning - vilket cirka 200 kommuner gör enligt den senaste undersökningen från Sveriges Kommuner och Landsting. Men den offentliga sektorn har tyvärr svårt att erbjuda alla äldre hemlagad mat med sällskap vid måltiden.

I dag får omkring 60 000 äldre personer mat levererat till sina hem, i vissa fall för en hel vecka. Smak, konsistens och kryddning skiljer sig säkert mellan olika leverantörer, liksom för kommunens egenproducerade mat. För många är den hemdistribuerade maten ett godtagbart alternativ. Men det kan också vara svårt att uppbåda samma matglädje alla dagar när man öppnar sin låda. Färg och form liknar inget man är van vid. Dessutom bidrar åldrandet till att lukt- och smakförnimmelser avtar. Här finns risker för undernäring, med sämre hälsa och risk för fallskador som följd.

Sedan 2007 har regeringen satsat cirka 1,4 miljarder årligen på stimulansbidrag för att höja kvaliteten på vården och omsorgen om äldre. Ett område som omfattas av bidragen är kost och nutrition. Enligt Socialstyrelsens uppföljning har satsningen inneburit att flera kommuner och landsting anställt dietister med uppgiften att analysera de äldres kostsituation. Dietister har också utbildat vård- och omsorgspersonalen. Kostens betydelse för både hälsa och välbefinnande och miljön runt måltiden är viktiga frågor i utbildningen.

Stimulanspengarna har också använts för att engagera omvårdnadspersonal och genomföra förändringar. Tre exempel:

• I Nacka har kommunen kommit överens med ett antal restauranger om att ordna seniorluncher. Restaurangerna får fler kunder och de äldre får trivsamma luncher i sällskap med andra. Frivilligorganisationerna agerar värdar på dessa mötesplatser.
• I Malmö lagar personalen mat hemma hos de äldre. För att öka kvaliteten har man startat en matskola för att lära personalen, men även de äldre, hur man lagar god och näringsriktig mat.
• I Halmstad har 2 000 anställda utbildats och fått förståelse och kunskap om hur viktig maten är för äldre, att den är näringsriktig, lustfylld och till varje individ anpassad över dygnet.

Vi gör detta arbete tillsammans med en stor mängd intresserade och engagerade i mat och måltider för äldre. Matglädjen, doften av god mat, den vackra dukningen och det trevliga sällskapet vill vi alla ha, så länge vi förmår.

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister
Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Curt Persson, ordförande, Pensionärernas Riksorganisation PRO
Karl Erik Olsson, ordförande, Sveriges Pensionärsförbund SPF