Pressmeddelande —
Att inte våga fråga kan göra situationen värre
Enligt en studie som genomförts bland personalen på Södersjukhusets akutmottagning brister personalen i att utreda misshandelsskador som misstänks ha uppkommit inom en nära relation.
Varannan av de svarande undviker att ställa frågor om våld när de misstänker att patienten utsatts av en partner. En tredjedel av personalen tycker att det är kvinnans eget fel att hon blir misshandlad.
– Vi har fått de här signalerna från hälso- och sjukvården så vi är inte förvånade, säger Carina Ohlsson, SKR:s ordförande. Man kan prata om att det behövs mer utbildning, men det är också viktigt att ta reda på varför vårdpersonalen undviker att fråga. Handlar det om bristande resurser - att det blir besvärande om patienten behöver mer hjälp? Eller anser man fortfarande 2011 att våld i nära relationer är en privatsak som inte samhället ska lägga sig i? Både scenarier är förstås oacceptabla.
– Ett av de största problemen för våldsutsatta kvinnor och deras barn är omgivningens tystnad, säger Olga Persson, SKR:s förbundssekreterare. Vänner, släkt och arbetskamrater ser att något är fel men vågar inte säga något. Vilket bidrar till att göra skamkänslor hos den utsatta. Om inte ens sjukvården, som kanske är de enda som får se de synliga skadorna, vågar benämna det de ser och markera mot våldet, vem ska då göra det? Många kvinnor berättar att det var just en sådan kommentar från en utomstående som var avgörande för att de skulle bryta upp och söka stöd. Att möta vårdpersonal som ser men undviker ämnet kan istället försvåra situationen för den som är utsatt.
Olga Persson tror att det behövs rutiner och samverkan.
– Det kan ju vara så att akutmottagningens personal undviker att ta upp våldet för att de inte vet vad de ska göra med informationen. Det behövs rutiner och samverkan med andra instanser för att de verkligen ska kunna hjälpa patienten till ett liv utan våld. Men att avstå från att fråga för att man själv är osäker är inte ett gott bemötande.
– Om det ser ut såhär när det gäller fysiska skador, hur ser det då ut inom primärvården där våldsutsatta kvinnor söker hjälp för sömnproblem, magont, ångest och depression? Det finns uppenbarligen mycket kvar att göra inom vården, menar Olga Persson.
Relaterade länkar
Ämnen
- Sociala frågor
Kategorier
- jämställdhet
- kvinnlig hälsa
- kvinnojour
- mäns våld mot kvinnor
- mäns våld mot kvinnor ur barns perspektiv
- sexuellt våld
- våld
- våld i nära relationer
- våldsutsatta kvinnor
Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR är partipolitiskt och religiöst obundet. På kvinnojouren.se kan du läsa fakta om våldet, hitta en kvinno- eller tjejjour nära dig, och ställa en fråga till Mailjouren (SKR:s kvinnojour på nätet).
SKR:s förbundsordförande är Carina Ohlsson, carina.ohlsson@kvinnojouren.se, tel: 070-343 96 30
SKR:s förbundssekreterare är Olga Persson, olga.persson@kvinnojouren.se, tel: 070-461 18 88