​Årets minst nyhetsvärdiga rapport

Nyligen släppte IVO, Inspektionen för vård och omsorg, sin årliga tillsynsrapport som bidrar till att beskriva läget inom vård och omsorg. För oss som jobbar inom sjukvården så utgör nog rapporten den minst nyhetsvärdiga läsningen på väldigt länge. Den är däremot bekräftande och understryker vad vi alla redan vet.

• Överbeläggningar och utlokaliseringar är en patientsäkerhetsrisk.
• Tillgängligheten till akutsjukvård behöver öka.
• Vården utgår inte från patientens samlade behov.
• Bristande bemanning påverkar patientsäkerheten.
• För dålig kontinuitet i primärvården.

De problem som IVO lyfter i rapporten är problem som Läkarförbundet betonat under en lång tid, formulerat en politik för och nu aktivt arbetar för att den ska bli verklighet.

Och våra förslag får gehör. I veckan skrev Liberalerna i DN Debatt ”Alla patienter ska ha rätt till en fast läkarkontakt, och därför behövs en stor reform och förstärkning av primär­vården. Vi liberaler vill genomföra en svensk fastläkarreform. Varje läkare ska ansvara för sina patienter och samordna den övriga vård som de kan behöva. Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv. Förebilden är inte minst den norska fastläkarmodellen, där varje läkare har omkring 1 200 patienter”

Vi tog nyligen med undertecknare av artikeln på ett studiebesök i Norge för att ge inspiration och tala om behovet av en primärvårdsreform. Att Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Alliansen i Stockholm och Socialdemokraterna inom loppet av ett par veckor lagt fram förslag och tagit initiativ för att stärka primärvården är resultatet av ett målinriktat och intensivt arbete. Vi är långt ifrån i mål, men bollen är satt i rullning.

Vad gäller vårdplatsbristen har det intensiva trycket i frågan, inte minst genom Läkarförbundets vårdplatsgrupp, resulterat i att regeringen gett i uppdrag till Socialstyrelsen att utreda vårdplatsbristen, kartlägga bemanningen och hur den är kopplad till vårdskador.

Och hur det är med den saken är något våra medlemmar kan vittna om. Läkarföreningen på Karolinska Universitetssjukhuset har precis genomfört en arbetsmiljöenkät som besvarades av hela 1 529 läkare. Den visar att tre av fyra kliniskt verksamma läkare känner till patienter som lidit skada på grund av bristen på tillgängliga vårdplatser. Det är 50 procent fler än förra gången enkäten genomfördes. För bara två år sedan.

Tidningen Sjukhusläkaren genomförde nyligen en granskning av samtliga Lex Maria-anmälda dödsfall 2016. Resultatet visade att vårdplatsbrist och/eller personalbrist låg bakom vart fjärde dödsfall.

Och igår fick jag ett mail om ett väldigt tråkigt rekord av en kollega verksam på samma sjukhus som jag. 36 överliggande patienter på akutmottagningen som inte fått någon plats. Vårdplatsbristen har cementerats och blivit ett normaltillstånd. Och det råder inget tvivel att bristen på vårdplatser leder till vårdskador.

För att råda bot på vårdplatsbristen måste antalet och fördelningen mellan olika vårdplatser utgå från befolkningens faktiska behov, istället för att som idag endast utgå från eko­nomiska ramar. Och för att bättre kunna behandla och förebygga befolkningens vårdbehov utanför sjuk­husen, och därmed minska behovet av både in- och återinläggningar, krävs även en förstärkt primär­vård och patientansvariga läkare. Allt hänger ihop.

#vitaransvar

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund