Läkares fortbildning är en angelägenhet för hela samhället

Det är omöjligt att nå målet om en effektiv, patientsäker och jämlik vård om inte alla läkare har goda möjligheter till kontinuerlig fortbildning.

Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet och säkerhet, fortbildningen är därför en viktig del av utvecklingsarbetet inom vården. Läkares utbildning bör ses som en kedja av sammansvetsade länkar; från grundutbildning, över vidareutbildningen, till den regelbundna fortbildningen som pågår ända fram till den sista yrkesverksamma dagen. I slutändan blir kedjan aldrig starkare än den svagaste länken och idag utgörs den av läkares fortbildning.

Uppdatering och fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt måste ske fortlöpande under hela yrkeslivet, baserat på verksamhetens, professionens, läkarens, patienternas och samhällets behov. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts, även beträffande läkare med lång erfarenhet. Detta gäller hela bredden av professionell förmåga, inte bara kunskap inom det egna expertområdet.

I Sverige omgärdas tiden fram till färdig specialist av tydliga regelverk. Grundutbildningen regleras via högskoleförordningen och AT och ST genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Däremot är den längsta perioden i en läkares yrkesliv, den som färdig specialist, helt oreglerad. Och läkare får idag inte möjlighet att fortbilda sig i den utsträckning som krävs för att hålla sig uppdaterade, och för att vidareutveckla vården. Under perioden 2007–2015 minskade den genomsnittliga tiden för extern fortbildning för Läkarförbundets medlemmar från 8,7 till 6 dagar per år. Allmänläkare på vårdcentraler har i genomsnitt mindre än en timmes intern fortbildning i veckan och var sjätte läkare har ingen intern fortbildning alls.

Samtal med Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation

Vad blir konsekvensen av minskad eller utebliven fortbildning?

Konsekvensen av att fortbildning under lång tid prioriteras bort blir att den medicinska kvaliteten försämras och att patienter riskerar att träffa läkare som inte är uppdaterade på nya rön och nya effektivare behandlingsmetoder. Det är en fara för patientsäkerheten och riskerar att öka skillnader i hälsa då staten inte kan garantera att varje medborgare träffar en yrkesutövare som har aktuella eller uppdaterade kunskaper.

Lagen föreskriver att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vi anser dock att det är omöjligt att nå målet om en effektiv, patientsäker och jämlik vård om inte alla läkare har goda möjligheter till kontinuerlig fortbildning. Läkares fortbildning är därför en angelägenhet för hela samhället.

Vad föreslår Läkarförbundet?

Det behövs ett tydligare nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling, därför vill vi se en nationell reglering i form av en föreskrift. Den svaga reglering som idag finns i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är helt enkelt inte tillräcklig. Läkares kontinuerliga fortbildning är en förutsättning för att kunna utveckla hälso-och sjukvården och därmed ge patienterna den bästa vården - en tydligare reglering i form av läkares fortbildning är ett enkelt och helt nödvändigt sätt att öka förutsättningarna för en jämlik vård.

Hur bör fortbildningen se ut?

Fortbildningen ska ha ett medicinskt fokus och inte fokusera på organisatoriska eller administrativa uppgifter. Läkare ska ha en god lärandemiljö med tid för kollegial dialog, eftertanke, kunskapsöverföring och sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan sammanlagt för internutbildning och egen fortbildning

För att tydliggöra både arbetsgivares och arbetstagares ansvar för läkarnas fortbildning krävs en systematiserad fortbildning, med en fortbildningsplan för varje läkare. En fortbildningsplan säkerställer att fortbildning ses som en naturlig del av hälso- och sjukvårdsverksamhetens systematiska kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsarbete.