UNIKT FÅGELLIV I SVENSKA STÄDER

Svenska städer har många grönområden i internationell jämförelse. Detta kan ha bidragit till att vi har lika många fågelarter i stadsskogar som i skogar i landskapet omkring städerna. Dessutom är skogarnas biologiska kvalitet oftast högre i städerna än på andra håll. Det framgår i en ny avhandling av Marcus Hedblom från SLU. Resultaten kan bidra till att förbättra förutsättningarna för fåglar i svenska städer.

Marcus Hedblom har analyserat digitala kartor över Sveriges 100 största städer och fann att dessa har 1-40 procent av ytan täckt av skogsfragment (genomsnitt 20 %). Detta är mycket om man jämför med städer i södra och västra Europa. Flera svenska städer förtätas dock för att ge plats åt kontor, hus och infrastruktur. Mycket av denna förtätning och exploatering sker på bekostnad av befintliga grönområden såsom kvarvarande tätortsskogar. Många av dessa tätortsskogar har svagt eller inget rättsligt skydd.

Avhandlingen visar att tätortsskogar och tätortsnära skogar (mindre än 5 kilometer från stadens rand) täcker en yta som är större än den totala arealen skyddad skog i Sverige. Dessutom fanns det en större mängd död ved och lövskog i dessa skogar än i övrig skog i Sverige. Död ved som fåglar utnyttjar för att hacka ut bohål och söka föda är en stor bristvara för många fåglar i det rationella skogsbruket i Sverige.

I en delstudie undersökte Marcus Hedblom fågellivet i 474 skogar i anslutning till totalt 34 städer*. Det visade sig att det fanns lika många fågelarter i tätortsskogarna som i de tätortsnära skogarna. Dessutom visade det sig att tätheterna av fåglar i stadens skogar var beroende av mängden skog i landskapet omkring staden. Avhandlingen visade även på skillnader i mindre skala, till exempel att fågelungar hade skilda förutsättningar beroende på om skogen var omgiven av villor, höghus eller golfbanor. Sämst gick det för fågelungar i skogar som angränsade till villaområden, vilket troligen beror på att det finns gott om katter där och relativt små mängder buskar i trädgårdarna.

I Sverige är kommunerna de största ägarna av tätortsskogar och tätortsnära skogar. Detta gör det möjligt att öka förutsättningarna för ett rikt djurliv, då skogarna inte behöver omsättas i pengar. Enligt Marcus Hedblom kan kommunerna förena naturvård med en rik natur och friluftsaktiviteter genom att tillåta döda eller döende träd i avgränsade delar av tätortsskogarna.

En intressant iakttagelse under fältarbetet var att kojor byggda av barn var vanligare ju närmare centrum skogarna låg. Städernas rika fågelliv och det faktum att mångas naturintresse formas i unga år är en viktig anledning att bevara dessa skogar även för kommande generationer, menar Marcus Hedblom.

* Alingsås, Borås, Enköping, Eslöv, Falköping, Gislaved, Göteborg, Hässleholm, Karlshamn, Kumla, Kungsbacka, Köping, Landskrona, Lerum, Lidingö, Ljungby, Malmö, Mölnlycke, Skara, Skövde, Staffanstorp, Stockholm , Södertälje, Trollhättan, Tumba, Täby, Uddevalla, Uppsala, Vallentuna, Vänersborg, Värnamo, Västerås, Växjö och Örebro.

Fil Mag Marcus Hedblom, institutionen för ekologi, försvarar sin avhandling med titeln "Birds and Butterflies in Swedish Urban and Peri-urban Habitats:
a Landscape perspective".

Plats: Sal FU 26, Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), Ultuna, Uppsala.
Tid: Tisdagen den 29 maj, kl. 13.00.
Opponent: Professor Jari Niemelä, Helsingfors universitet.

Mer information:
Marcus Hedblom, 018-67 11 71, Marcus.Hedblom@nvb.slu.se Bo Söderström (handledare), 018-67 22 27

Pressbilder: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

* Marcus Hedblom märker fjärilar. Fjärilarna användes i en delstudie i avhandlingen för att se om vägrenar kan användas som spridningskorridorer.
Foto: Bo Söderström
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/hedblom.jpg

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001453/