Gå direkt till innehåll
Veterinär Malin Öhlund med burmakatten Krister. Foto: Sanna Lindåse
Veterinär Malin Öhlund med burmakatten Krister. Foto: Sanna Lindåse

Pressmeddelande -

Diabetes vanligast hos medelålders hankatter av vissa raser

Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och det är de medelålders, inaktiva och glupska hankatterna som löper störst risk att bli överviktiga och få diabetes. Det har veterinär Malin Öhlund kommit fram till i sitt doktorsarbete vid SLU. Resultaten kan hjälpa både veterinärer och kattägare att förebygga sjukdomen.

Diabetes hos katt liknar i hög grad människans typ 2-diabetes och katter och människor delar flera riskfaktorer för sjukdomen, såsom övervikt och en stillasittande livsstil. Hos människor har etnicitet visat sig ha ett samband med risken för diabetes; ett klassiskt exempel är pimaindianer. Vissa kattraser, som t.ex. burma, löper motsvarande ökad risk för att få sjukdomen.

Leg. veterinär Malin Öhlund har i sin doktorsavhandling vid SLU undersökt riskfaktorer för diabetes hos katter.

- Vi använde statistik från ett djurförsäkringsbolag för att undersöka hur vanlig sjukdomen är hos svenska katter, berättar hon. Vi undersökte också om risken för diabetes varierade med katternas ålder, kön och ras.

Störst risk för diabetes såg hon hos katter vid 13 års ålder och hankatter utvecklade diabetes dubbelt så ofta som honkatter. Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt visade sig löpa större risk för att drabbas av diabetes jämfört med andra raser, medan flera andra raser var mindre utsatta.

Malin Öhlund bjöd in ägare till katter med och utan diabetes att delta i en enkätundersökning. Kattägarna fick svara på frågor om t.ex. kattens hull, ätbeteende, aktivitetsnivå, om katten var inne- eller utekatt, och vilken typ av foder som katten åt.

Överviktiga katter hade en klart förhöjd risk att drabbas av diabetes. Katter som beskrevs av sina ägare som glupska hade också en förhöjd risk för sjukdomen. Att vara utekatt var däremot skyddande mot diabetes. Inom gruppen normalviktiga katter hade de som mestadels åt torrfoder en ökad risk för sjukdomen jämfört med katter som åt mest våtfoder.

Eftersom övervikt visade sig vara en så stark riskfaktor för diabetes, studerade Malin Öhlund vilka faktorer som också hade ett samband med övervikt.

- Vi fann flera riskfaktorer som var desamma för både diabetes och övervikt, som t.ex. att vara hankatt, medelålders, glupsk, och att äta mestadels torrfoder. Katter av raserna birma och perser var mindre benägna att få diabetes, och var också mer sällan överviktiga.

Malin Öhlund jämförde också skillnader i ämnesomsättningen mellan raserna burma, birma och maine coon, och såg ett mönster hos burmorna som liknar det som ses hos människor med insulinresistens. Insulinresistens är ett tillstånd som vanligtvis ses hos människor innan typ 2-diabetes utvecklas.

- Det är viktigt att känna till vilka faktorer, som bidrar till att öka risken för diabetes, för att tidigare kunna hitta katter med förhöjd risk. Därmed får både veterinärer och kattägare möjlighet att förebygga sjukdomen eller fördröja sjukdomsdebuten, avslutar Malin Öhlund.

Disputation

Veterinär Malin Öhlund, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin doktorsavhandling med titeln "Feline diabetes mellitus. Aspects on epidemiology and pathogenesis" för vinnande av veterinärmedicine doktorsexamen.

  • Tid: fredagen den 15 december 2017 klockan 09.15
  • Plats: Audhumbla, VHC, Ultuna, SLU Uppsala
  • Opponent: Professor David Church, Royal Veterinary College, UK

Mer information

Malin Öhlund, Länk till avhandlingen

  • Om projektet Diabetes hos katt,
  • Malin Öhlunds cv-sida
  • Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
  • Pressbilder

    (Får användas i samband med artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

    Ämnen

    Kategorier

    Kontakter

    Erika Troeng

    Erika Troeng

    Presskontakt Presschef 018-67 26 08
    David Stephansson

    David Stephansson

    Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
    Hanna Bäckström

    Hanna Bäckström

    Presskontakt Enhetschef 018-673501

    Janne Nordlund Othén

    Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
    Anna-Karin Johnson

    Anna-Karin Johnson

    Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
    Vanja Sandgren

    Vanja Sandgren

    Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
    Marianne Persson

    Marianne Persson

    Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

    Titti Olsson

    Presskontakt redaktör Movium
    Johan Samuelsson

    Johan Samuelsson

    Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

    Science and education for sustainable life

    SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

    Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.