Hellre lärarstudenter än långtidsarbetslösa till skolan

Stefan Lövén vill bekämpa långtidsarbetslösheten genom att skapa statligt betalda s.k. extratjänster i skolan. Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska avlasta lärarna genom att utföra ”administration” och se efter eleverna på raster och i matsalen. Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson är kritisk mot förslaget.

-  Vi välkomnar alla extra resurser till skolan men den här lösningen tror vi inte på. En skola är en komplex och känslig verksamhet där rekryteringen av personal är den mest kvalitetskritiska frågan. För att kunna ta ansvar för resultat och arbetsmiljö måste skolledarna ha inflytande över vilka personer som arbetar med barnen.

-  Vi föreslår istället att resurserna läggs på att låta lärarstudenter arbeta extra i skolorna. Det skapar öppningar på andra delar av arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa i FAS 3.

Socialdemokraterna föreslår att de extraanställda ska ansvara för frånvarorapportering, administration i samband med nationella prov samt vara rastvakter och extra resurser i t.ex. matsalen.

Enligt Matz Nilsson vittnar förslaget om en okunnighet om skolans inre arbete. Där saknas idag de resurser som skulle behövas för att handleda långtidsarbetslösa.  För att kunna bedöma en persons lämplighet för att arbeta med barn krävs god insikt i skolans mål och uppdrag. Här måste skolledarna få ha avgörande inflytande.

En alternativ lösning vore att tillsammans med parterna förhandla fram ett avtal som ger lärarstudenter möjlighet att arbeta extra på skolor under studietiden. Förhandlingar om ett sådant ”studentmedarbetaravtal” pågår sedan en tid tillbaka. Om parterna enas om detta avtal kan lärarstudenterna avlasta lärarna samtidigt som de får erfarenheter och kunskaper som är värdefulla för utbildningen.

Många undersökningar visar att de flesta lärarstudenter kombinerar sina studier med extraarbeten, ofta i servicenäringen. Här skapas möjligheter för långtidsarbetslösa att komma in.