​Höjda skatter minskar inte ungdomsfyllan under Valborg

Valborg är inte bara en frusen väntan på våren, utan numer också en av de bästa dagarna för alkoholförsäljning från de s k spritbilarna. I vissa städer har firandet av våren tagit sig så orimliga proportioner att kommunerna kommenderar ut städpatruller den 1 maj för att röja efter festandet. Mot detta hjälper inga höjd alkoholskatter.

En av grunderna i den svenska alkoholpolitiken är att ha kontroll. Kontrollen syftar till att begränsa den svenska alkoholkonsumtionen enligt den svenska synen på totalkonsumtion. Alla ska skyddas från alkoholen, inte bara de som har problem. Systembolaget är en del av denna politik, bildad redan på 50-talet då gränserna var stängda.

Men höjda alkoholskatter anses fortfarande vara den bästa medicinen för att begränsa alkoholkonsumtionen. Det stämmer dock inte med verkligheten. Sen Sverige gick med EU går det att föra in närmast obegränsade mängder alkohol i landet. Idag kommer till exempel var fjärde öl som dricks i Sverige från en gränshandelsbutik i Tyskland. Det beror på att prisskillnaden är enorm och för varje gång som alkoholskatten höjs ökar incitamenten att välja bort Systembolaget och istället åka till Tyskland, köpa öl från grannen eller skicka ett sms till en organiserad langare.

Idag visar de officiella siffrorna på att mindre än hälften av den sprit vi dricker i Sverige köps via Systembolaget. Bara drygt hälften av den öl vi dricker i Sverige köps via Systembolaget. Däremot säljs runt 80 procent av det vin vi dricker i Sverige via Systembolaget.

Detta tar staten som intäkt för att man kan höja skatten. Trots att finansministern så sent som i november gav tull, polis och skatteverket i uppdrag att gemensamt komma framtill hur man ska kunna minska införseln och smugglingen.

Oavsett hur stor omfattningen av införseln och langningen är så kan vem som helst konstatera att den är just omfattande och att höjda alkoholskatter inte kommer att minska samhällsproblemet med okontrollerad försäljning. Tvärtom. Ändå fortsätter finansministrar, oavsett politisk färg, att höja alkoholskatten. Och den traditionen fortsatte när regeringen härom veckan presenterade sin vårbudget. Spritskatten föreslås höjas med en procent, medan ölskatten ska upp med fyra procent.

Argumentet som framhölls var att höjd alkoholskatt leder till minskad alkoholkonsumtion bland utsatta grupper, men det är att prata mot bättre vetande.

I tio år har vi svenskar, tvärtemot vad svensk alkoholpolitik syftar till, handlat allt mer av vår alkohol i gränshandeln i Tyskland. Hur stor andel som handlas där, tvistar de lärde om. Det ”officiella Sverige” hävdar att gränshandeln är ganska hanterbar, dvs liten, och belägg för detta har man genom årliga Monitorundersökningar

Svenska regeringar brukar lite på egen statistik. Den officiella statistiken över alkoholinförseln bygger fortfarande på den mycket ifrågasatta Monitorundersökningen, som visar att smugglingen minskat och att införseln är ungefär densamma som tidigare.

När Systembolaget nu tar över undersökningarna som ska visa på den egna försäljningsandelen, borde bara risken att man kan misstänkas för att siffrorna är anpassade efter regeringars önskemål vara tillräckligt för att man ska säga nej. Men Systembolaget lyder under Socialdepartement, och vill dess chef att detaljhandelsmonopolet ska finansiera undersökningarna, så blir det så.

Menar regeringen allvar med att den svenska alkoholpolitiken ska skydda de mest utsatta, bör man seriöst ta reda på hur stor del av det vi dricker i Sverige som kommer från gränshandeln och Systembolaget. Genom att lägga över statistikuppdraget på det statliga monopolet, gräver man sig bara ännu längre ner i sanden.

Paul Bergqvist, ordförande Sveriges Bryggerier

Cecilia Giertta, vd Sveriges Bryggerier