Knappast folkhälsoskäl bakom höjd alkoholskatt

Regeringens alkoholskattehöjning visar att den inte vill se verkligheten som den är. Man litar inte på vare sig tullens eller gränspolisens uppgifter. Istället väljer man de kraftigt ifrågasatta Monitorundersökningarna som bas för skattehöjningen. Det är inte bara sorgligt, det är beklämmande. Att försvara skattehöjningarna med folkhälsoskäl är att ljuga för sig själv; vad man istället gör är att ytterligare öppna kranarna för fler och större inköp i gränshandeln och i förlängningen för ökad illegal försäljning. Som om inte tullen och polisen redan idag var överbelastade med arbete.

Regeringens förslag i budgetproposition är att alkoholskatten ska höjas; för öl och vin fyra procent, för sprit en procent. För detta ska staten få in 150 miljoner kronor för öl, totalt knappt 400 miljoner kronor. Det skulle betyda cirka 25 öre dyrare öl per flaska, enligt regeringens beräkningar. Detta tror regeringen ska få folk att dricka mindre?

Monitorundersökningarna, först genomförda av Sorad, sedan av medlemsorganisationen CAN, där nykterhetsrörelsen är en av de största medlemmarna, får mindre än 50 procent i svarsfrekvens på sina frågor. Tullen och gränspolisen vittnar om andra effekter och siffror. Ändå väljer regeringen att använda denna ytterst okvalificerade undersökning som försvar för sin skattehöjning.

På en stängd marknad kan man säkert anföra folkhälsoskäl varje gång man höjer en punktskatt som drabbar det egna landets konsumtionspriser. På en öppen marknad, med öppna gränser mot omvärlden är det betydligt svårare. Det som händer är förstås att konsumenterna dricker mindre från den öl som säljs på Systembolaget, men desto mer av den öl som säljs, helt lagligt, på gränshandeln.

Att tro något annat, är naivt. Eller verklighetsfrånvänt. Eller bådadera.

Det vore ärligare av regeringen att inte anföra folkhälsoskäl till sin höjning, utan säga som det är: vi struntar i att vi öppnar kranarna till gränshandeln, vi struntar i att de tio procent av svenska befolkningen som har alkoholproblem fortsatt kommer att kunna handla billig alkohol från langare utan den sociala kontroll vi har i Sverige. Vi höjer skatterna för att vi gillar det, och tror att vi kanske får in lite mer pengar.

En minskad försäljning på Systembolaget riskerar istället att leda till minskade skatteintäkter. Tvärt emot vad Regeringen tror.