Europeiskt påverkansarbete ger utdelning

Europeiska rådet antog den 15 juni nästan enhälligt ett kompromissförslag rörande det liggande förslaget till ny EU-gemensam dataskyddsförordning. Endast Litauen och Österrike röstade emot medan Polen och Ungern uttryckte ”starka farhågor” rörande kompromissförlaget.

Kompromissen är ett uttryck för medlemsstaternas vilja att skapa en väl fungerande lagstiftning som ser till både näringslivets och den enskilde individens behov. Som exempel kan man peka på det så kallade riskbaserade synsättet som möjliggör för företag som inte arbetar med stora mängder personlig information, att slippa vissa delar av förordningens skyddskrav.

– För direkt och datadriven marknadsföring är det främst inom tre områden som det har skett stora förändringar: kraven på samtycke, rätten att bli bortglöm och profilering. Rådets kompromissförslag är ett kvitto på att vårt påverkansarbete, bland annat via vår europeiska paraplyorganisation FEDMA, är framgångsrikt, säger Tore Thallaug, vd för SWEDMA, branschorganisationen för dem som arbetar med direkt och datadriven kommunikation.

Kraven på samtycke

Rådet föreslår att det inte längre ska krävas ett explicit samtycke för att man ska få behandla personuppgifter, utan att det ska räcka med ett otvetydigt samtycke så länge informationen om vad man samtycker till har presenterats tydligt i texten, som en egen punkt under en egen rubrik, och att texten är skriven med ett enkelt och lättförståeligt språk. Ett sätt som liknar det vi har i Sverige i dag med skillnaden att vi måste rubricera och skriva om den så kallade PuL-paragrafen.

Rätten att bli bortglömd

En enskild individ ska, föreslår Rådet, kunna kräva att ett företag raderar alla personuppgifter som det företaget har samlat in genom ett samtycke. Företaget ska, i möjligaste mån, sedan informera eventuella andra företag till vilka man har lämnat ut uppgifterna om att individen har begärt att dennes personuppgifter ska raderas. Det finns inget krav i Rådets kompromissförslag på att det första företaget ska säkerställa att personuppgifterna raderas hos de andra företagen. Skillnaden mot dagens situation skulle alltså bli att man som företagare måste informera sina samarbetspartners om att en individ vill ha sina personuppgifter raderade.

Profilering

Rådet har i sitt kompromissförslag helt lyft ut kravet på samtycke för segmentering och selektering och koncentrerar sig endast på automatiserade beslut som har rättsliga följder för en person. Detta innebär att man som företagare kommer att kunna genomföra urval av bland annat prospekts enligt den sortens selekteringar vi kan genomföra i Sverige i dag.

Kompromissförslaget kommer nu att bilda grunden för Rådets arbete i förhandlingarna med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Vad de slutgiltiga resultatet av de förhandlingarna blir kommer att visa sig under hösten.