Vanligt missförstånd om nano i kosmetika

Det rapporteras med jämna mellanrum om förekomsten av nanopartiklar i kosmetika. Inte sällan handlar det om negativt vinklade, bland rent felaktiga, reportage. En vanlig missuppfattning är att nanopartiklar i kosmetiska produkter kan tränga igenom huden och ta sig in i kroppen.

Den 3 april höll SwedNanoTech i samarbete med Folkuniversitetet i Stockholm föreläsningen Nano i kosmetika – bra eller dåligt? Föreläsare var Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi med över tjugo års erfarenhet av säkerhets- och kemikaliefrågor. 

- Nanopartiklar som används i kosmetiska produkter är fysiskt för stora för att ta sig igenom hudens membran, menar han. Nanopartiklar i kosmetika kan därför inte tas upp i kroppen genom att exempelvis smörja en kräm på huden. 

Nanopartiklar i kosmetika kan förekomma i storlekar mellan en och hundra nanometer, oftast är de dock från tjugo nanometer stora och uppåt.

- En tjugo nanometer liten partikel kan tyckas vara väldigt liten men faktum är att det förekommer betydligt mindre ingredienser i kosmetiska produkter, berättar Pär Svahnberg. 

Som exempel visar Pär upp en vanlig solskyddsprodukt där ämnet titandioxid i nanostorlek är en av ingredienserna. 

- Den här solskyddsprodukten innehåller tjugofyra stycken ingredienser, av dem är arton stycken betydligt mindre i storlek än titandioxidnanopartiklarna, säger Pär Svahnberg.

Nano framförallt i nischprodukter

Användningen av nanopartiklar i kosmetiska produkter är fortfarande mycket begränsad och förekommer i princip bara i solskyddsprodukter. Det rör sig då om titandioxid som har smulats sönder till nanopartiklar i storlek tjugo till åttio nanometer. 

Titandioxid fungerar som UV-filter som skyddar huden genom att reflektera skadlig strålning. Solskyddsprodukter räknas som en kosmetisk nischprodukt då det används under kortare perioder av året. 

- Som konsument kan man få intrycket att nanopartikar förekommer i kosmetiska produkter i stor utsträckning - det stämmer inte, säger Pär Svahnberg.

Titandioxid ofarligt naturligt mineral

Titandioxid är ett grundämne och hittas i jordskorpan i stor utsträckning. Det är även ett vitt pigment och har under lång tid använts för att framställa vit målarfärg. Ämnet har använts i solskyddsprodukter under flera decennier på grund av sin goda förmåga att reflektera UV-strålning och är till och med godkänt som livsmedelstillsats.

Att titandioxid i sin normalt förekommande storlek är vitt innebär att solkrämer med ämnet blir som ett vitt täckande lager när det stryks på huden. För att undvika detta har vissa solskyddstillverkare börja mala titandioxidpartiklarna till mindre och mindre korn, tills partiklarna är i nanostorlek. Titandioxid i nanostorlek är nämligen transparent, inte vitt. 

Optisk egenskap på nanoskalan

Det faktum att titandioxid blir transparent när kornen blir så små som tjugo till hundra nanometer beror på att ljuset reflekteras annorlunda när varje enskild partikel har så liten yta. Nanopartiklarna är så små att ljusvågor studsar tillbaka på ett annat sätt än de gör när kornet är större. 

- En titandioxidnanopartikel består av titandioxidmolekyler precis som en större partikel gör, säger Pär Svahnberg. Skillnaden är att i nanopartiklarna är det färre molekyler som utgör själva kornet. Det rör sig dock fortfarande om många molekyler i en enda nanopartikel. 

Mindre mängd men samma effekt

Det finns ytterligare en fördel med att använda titandioxid i nanostorlek i solskyddsprodukter – det krävs mindre mängd för att uppnå samma skydd som med större partiklar. Pär Svahnberg jämför det med ett korn vitpeppar.

- Äter man en gryta med ett enda vitpepparkorn i så känns knappt någon smak av peppar, såvida man inte råkar tugga på det. Maler man däremot kornet till ett fint damm sätter ett enda korn smak på hela grytan. På liknande sätt kan man säga att titandioxidpartiklar i kosmetika fungerar, säger han.

Att en mindre mängd titandioxid krävs för att uppnå samma fullgoda UV-skydd är naturligtvis bra ur tillverkningsperspektiv då processen blir mer kostnadseffektiv. Även själva UV-skyddet blir effektivare när titandioxidnanopartiklar används. Detta då de mindre partiklarna tillsammans täcker en större del av hudens yta och reflekterar strålningen ännu bättre. 

Titandioxid enda reflekterande UV-filtret

I EU:s nuvarande kemikalielagstiftning är tjugosju UV-filter tillåtna att använda i kosmetiska produkter inom Europa. Att ett ämne är tillåtet innebär att det genomgått en säkerhetsbedömning där ämnets inverkan på människa och miljö utvärderats noggrant genom kliniska tester. 
Det finns två typer av UV-filter; fysikaliska och kemiska. Enkelt förklarat fungerar de fysikaliska UV-filtren reflekterande av den skadliga strålningen, medan de kemiska UV-filtren absorberar strålningen.

Av de tjugosju godkända UV-filtren är tjugosex stycken kemiska. De kemiska, eller absorberande, UV-filtren, har en kemisk struktur som gör dem svåra för naturen att bryta ned. Detta gör att de klassas som miljödåliga. Kemiska UV-filter är baserade på petroleum, det vill säga olja som utvinns ur jorden. 

Endast ett av de tjugosju godkända UV-filtren är fysikaliskt, och det är titandioxid. Titandioxid är okontroversiellt ur miljösynvinkel då det är ett naturligt förekommande mineral. Att det är ett naturligt mineral innebär att det inte kan brytas ned i mindre delar – det befinner sig redan i sin naturligaste kemiska struktur.

- Att titandioxid är det enda tillgängliga fysikaliska UV-filtret betyder att om man som konsument vill välja ett naturligt, osyntetiskt UV-skydd finns det inget annat alternativ. Alla andra UV-filter är baserade på olja och är syntetiskt framställda, avslutar Pär Svanberg.

Stina Bergström, SwedNanoTech
2014-04-07

Bildtext foto: Nanopartiklar i kosmetika går inte genom huden, berättar Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi med över tjugo års erfarenhet av säkerhets- och kemikaliefrågor. 

Bildtext illustration: En nanopartikel är ett korn som består av en mindre mängd molekyler än ett korn i en storlek som ämnet normalt förekommer i. 

_____________________________________________________________

Om föreläsningsserien

Under hösten 2013 och våren 2014 erbjuder SwedNanoTech i samarbete med Folkuniversitetet en kostnadsfri föreläsningsserie om nanoteknik. Syftet med föreläsningarna är att synligöra vad nanoteknologi är, hur det används samt vilka potentiella risker som måste tas hänsyn till i utvecklandet av tekniken. 

Samtliga föreläsare har stor kunskap och erfarenhet inom sina respektive områden. Föreläsningarna är kostnadsfria men anmälan krävs.

Frågor

Kontakta Stina Bergström, kommunikatör, SwedNanoTech.  +46 70 208 52 42, stina.bergstrom@swednanotech.com