Akademiska Sjukhuset i Uppsala kastar bort sin investering i akutsjukvård

Akutsjukvård är en internationellt etablerad medicinsk specialitet som visats medföra en patientsäker och effektiv sjukvård. I Sverige är akutsjukvård en ny specialitet som är under uppbyggnad över hela landet, en uppbyggnad som nu hotas. Varför har vi så svårt att få det att fungera i Sverige? SWESEM, Svensk Förening för Akutsjukvård, tror att kortsynthet och dålig kunskap om akutsjukvården tillsammans med bristande förståelse för hur viktig specialiteten är för patienterna är en del av förklaringen. Detta exemplifieras av beslutet på Akademiska sjukhuset i Uppsala att lägga ner sin akutläkarverksamhet.

Så sent som i december 2011 skrev Akademiska sjukhuset i sitt vårdavtal med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att man under 2012 “fortsätter arbetet med att förbättra de interna flödena genom bland annat fortsatt teamarbete och införandet av akutläkare". Akutkliniken i Uppsala har sedan 2009 satsat på att rekrytera och utbilda specialister i akutsjukvård. När sjukhuset nu ska spara 350 miljoner avbryter man den satsningen helt. Det som för bara tre månader sedan var en del av lösningen på akutens problem, har plötsligt blivit en kostnad som kan rationaliseras bort. Ett femtontal läkare tvingas nu avbryta sin specialistutbildning. Det har varit en dålig investering för både dem och landstinget, men de stora förlorarna är tyvärr patienterna.

 Peter Glans ser ut att bli den enda läkare som får fullfölja en specialistutbildning i akutsjukvård på Akademiska. Peter började sin utbildning till akutläkare på Södersjukhuset redan år 2002. Då fanns förhoppningen att akutsjukvård skulle bli en specialitet som alla andra, men tyvärr innebar Socialstyrelsens beslut 2006 att göra akutsjukvård till en tilläggsspecialitet att Peter var tvungen att också utbilda sig till narkosläkare. Det har tagit honom tio år, men nu är det dags att skicka in papperen till socialstyrelsen för att få specialistbevis även i akutsjukvård.

- Det har tagit lång tid eftersom jag också engagerat mig i att utveckla verksamheten. Jag har trott på det här och vill vara med och utveckla akutsjukvården i Uppsala, men nu menar sjukhusledningen att jag ska gå tillbaka till arbetet på narkosen, så att andra läkare kan jobba på akuten. Jag förstår inte hur de tänker, säger Peter.

 Men det är inte bara utbildningen och den direkta vården som blir lidande när Akademiska avslutar sitt akutläkarprojekt. Förutsättningarna för forskning inom akutsjukvård försämras också.

 - Det är akutens egna läkare som med sin kunskap och sitt engagemang har de bästa förutsättningarna för att driva forsknings- och utvecklingsarbete i nära samarbete med akutens omvårdnadspersonal, säger Nasim Farrokhnia som tidigare varit läkarchef för akutläkarna på Akademiska och nu är verksamhetschef för akutkliniken på Södersjukhuset.

 Även Lisa Kurland, ordförande i SWESEM och lektor i Akutsjukvård vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset tycker att beslutet att lägga ned akutläkarprojektet är märkligt.

- I Sverige, liksom i övriga Europa, pågår en utveckling mot en akutsjukvård som bemannas av specialister i akutsjukvård. Det finns flera internationella studier som visar att akutläkarsystem är både patientsäkra och effektiva. Varför vill inte Akademiska vara med och leda den utvecklingen?