Dags att få bort fimpar, plastpåsar och annat skräp

Cigarettfimpar, plastbestick och kaffemuggar. Skräp som vi slänger på land men som allt oftare hamnar i haven. Sysav tillsammans med de 14 skånska kommuner som äger bolaget tar nu krafttag för att motverka nedskräpningen. På tre år hoppas vi kunna bryta trenden, men då behövs också att många ändrar sitt beteende.

Stora källor för plast i havet är plast från till exempel bildäck och konstgräsplaner. Men mycket av allt skräp i vattnet kommer också från vanlig nedskräpning.

Sysav och bolagets ägarkommuner har tagit fram gemensamma mål för utvecklingen av regionens avfallshantering fram till år 2020. Målen gäller dels själva insamlingen och hanteringen av avfallet, dels hur man ska påverka beteenden.

Fimpen det vanligaste skräpet

– Folks beteende är svårt att komma åt. Men det är viktigt för alla att inte skräpa ner. Det finns stor risk att skräpet åker ut i havet. Det gäller också fimpen, som faktiskt innehåller plast. Det kanske inte alla tänker på, men fimpen är det vanligaste skräpet, säger Jonna Ganslandt, projektledare på Sysav.

Sysav har som övergripande vision att bidra till att Skåne blir världens mest hållbara region och har tillsammans med sina ägarkommuner tagit fram en regional kretsloppsplan för att få till en hållbar avfallshantering.

– Gemensamt ska vi nå de effektmål som satts till 2020. Det gäller bland annat att nedskräpningen ska vara mindre 2020 än 2016, säger Jonna Ganslandt.

Ett annat mål är att mängden förpackningar och tidningar i restavfallet ska halveras jämfört med år 2015. Så mycket som en tredjedel av det totala restavfallet utgörs idag nämligen av plastförpackningar och tidningar som slängts fel.

Vikten av att kasta plast rätt

Som ett led i arbetet och för att uppmärksamma fler på vikten av att återvinna plast har Sysav och bolagets ägarkommuner under 2017 tagit fram ett informationsmaterial som bland annat har testats på de egna arbetsplatserna. Med informationen vill man, bland annat, öka medvetandet om vikten av att kasta plast i rätt återvinningsbehållare. Om varje svenskt hushåll slängde en plastförpackning till i plaståtervinningen, istället för bland sina vanliga sopor skulle det motsvara en minskning av koldioxidutsläppen på 3600 ton per år. Det är lika mycket som 1200 bensindrivna bilar, eller vad 675 medelstora oljeuppvärmda villor, släpper ut på ett år.

Några saker du kan göra för att inte plast ska skada vår miljö

• Skräpa inte ner eller släng saker, till exempel fimpar, på marken när du är ute.
• Använd färre engångsförpackningar i plast.
• Sortera dina förpackningar så att de kan återvinnas.
• Ta med egen påse när du handlar.
• Kör bil lugnare, så frigörs mindre gummi från däcken.
• Undvik att sprida plastpartiklar från konstgräsplaner i naturen.

Fakta om plaståtervinning

• Plastförpackningar är de förpackningar vi är sämst på att sortera i Sverige.
• För varje kilo plast som återvinns minskar koldioxidutsläppen med två kilo.
• Miljönyttan med att återvinna plastförpackningar försvinner inte även om du väljer att diska eller skölja ur förpackningarna.
• Många tror att mjukplast som plastfolie inte är återvinningsbart men det ska också sorteras som plastförpackningar. Även de flesta chipspåsar är gjorda av plast. Om du är osäker så kan du använda “bollknepet”. Skrynkla ihop chipspåsen, förblir den en boll är den gjord av metall, vecklar den ut sig igen så är den av plast.
• Avfallet blandas inte i sopbilen.
• Plast som sorterats ut transporteras vidare till någon av Förpacknings- och tidningsinsamlingens anläggningar för att återvinnas till ny plast.
• Sorteras förpackningar rätt kan det mesta av materialet återvinnas och bli till bland annat nya krukor eller flipflops.