Gnisslande gräshoppor och skönsjungande cikador

Under sommartider rapporteras det ofta om plågor som fästingar, mygg, myror och annan ohyra. Mer sällan skildras den positiva inverkan som dessa små organismer har på våra liv. Just nu pågår två utställningar på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som ger nya ekologiska och kulturhistoriska perspektiv på småkrypen; ”Tomas Tranströmers insektssamling från Runmarö 1944-1947” samt vandringsutställningen ”Sjungande insekter” som producerats i Taiwan.

Relationen mellan människan och insekter
Det finns en nära relation mellan insekter och människor. Förutom att insekter har en livsavgörande roll i form av pollinatörer, har människan sedan urminnes tider dragit nytta av dem i sitt vardagsliv. För en svensk ligger kanske binas hongungsproducerande närmast i åtanke. Ett annat exempel är användandet av silkeslarver för framställandet av sidentyger som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden – en produktion som faktiskt förekom i Sverige under 1600- och 1700-talet.
    Inom traditionell kinesisk medicin har insekter flera användningsområden, som bland annat febernedsättare och smärtlindrare. I flera delar av världen är insekter viktiga proteinkällor och äts både som vardagsmat och som delikatesser.

Växelverkan mellan natur och kultur
Under varma sensommarkvällar kan vi höra det lugnande ljudet av gnisslande gräshoppor i gräset. Insekter använder ljud för att kommunicera, de har olika organ och kroppsdelar som kan producera gnisslande, knarrande, skrapande eller pipande ljud för att locka till sig fränder men även för att skrämma fiender på flykt. För insekterna är ljuden livsavgörande, men för människan framstår de som rytmiska och sånglika, därav en av utställningarnas namn; ”Sjungande insekter”.
    Inom kulturer världen över har insekter och deras sång haft en inspirerande funktion, och de är ett återkommande motiv i både konst i litteratur. I den äldsta bevarande samlingen av kinesiska dikter och sånger, Sångernas bok (Shi Jing), från Västra Zhoudynastin (1046-256 år f.Kr.), finns flera referenser till insekter. Under Tangdynastin (600-talet) hölls insekter som sällskapsdjur i konstrikt utformade guldburar bland hovets konkubiner, som uppskattade insekternas tröstande sång. Månen, vinden och syrsor är ett återkommande motiv inom den kinesiska litteraturen, och används för att gestalta ensamhet och åldrande.
    I grekiska fabler har syrsan framställts som en lat dagdrivare, och det svenska språket rymmer liknelser som ”flitig som en myra” och att vara ”arg som ett bi”. Även kinesiskan har flera idiom med rötter i insekternas värld, som exempelvis ’tyst som en cikada om vintern’ (jinruohanchan) – vilket kanske kan sägas motsvara svenskans ”tyst som en mus”.
    I ”Tomas Tranströmers insektssamling från Runmarö 1944-1947” visas poeten Tranströmers samling insekter från hans barndoms somrar i Stockholms skärgård. I lådor med glaslock finns grönskimrande skalbaggar och fjärilar i olika storlekar omsorgsfullt fastnålade, alla med noggrant skrivna namnlappar. Utställningens projektledare, Tove Frambäck, säger att det finns en växelverkan mellan natur och poesi i Tranströmers författarskap vilket löper som en röd tråd genom utställningen. I dikten ”Minnena ser mig” skriver Tranströmer: ”Jag rörde mig i det stora mysteriet. Jag lärde mig att marken levde, att det fanns en oändligt stor krypande och flygande värld som levde sitt eget rika liv utan att bry sig det minsta om oss.”

Dueller mellan syrsor – ett folkligt nöje
I Taiwan och i Fastlandskina har man dragit nytta av insekterna i en annan kulturaktivitet: så kallade ”syrsfäktningar” – där insekternas naturliga överlevnadsinstinkter utnyttjas i dueller mellan syrshanar.
    Under en fäktning släpps hanarna ner i vars sin ände av en låda och eggas sedan upp med hjälp av att en borste med katthår eller ett grässtrå dras mot deras antenner, vilket får dem att producera aggressiva ljud. Sedan tas lådans mittvägg bort och syrsorna kan attackera och slåss mot varandra. Duellen avslutas med att den segrande hanen stämmer upp i en segersång och att pengar byter ägare. Ibland läser man i kinesiska dagstidningar om hur myndigheterna slagit till mot illegala vadslagningar på syrsfäktningar.
    Sedan Songdynastin (960-1279) finns det allt fler litterära upplysningar om såkallade ”syrsfäktningar” i kinesisk litteratur. Det berättas exempelvis om generalen Jia Sidao (1213-1275) som inte kunde slita sig från en syrsfäktning och därför inte hindrade en nomadattack på en av landets gränsposteringar. En av Kinas mest berömda kejsare, Xuanzhong (Mingdynastin, Xuandeperioden 1426-1435) var så besatt av syrsfäktningar att han belönade sina ämbetsmän med kampsyrsor i blåvita, specialtillverkade behållare, som bränts i de kejserliga porslingsugnarna. Xuanzhong krävde även tribut i form av stridbara vilda syrsor, som han ville använda i dueller.
    I Fastlandskina är syrsfäktningar fortfarande en stor folklig aktivitet. I Taiwan är syrsfäktningar främst populärt på landsbygden på den södra delen av ön. Det finns ett helt skrå som livnär sig på att fånga in och föda upp syrsor till landets syrskännare och samlare. Eftersom syrsorna drivs upp i växthusliknande förhållanden och kräver stor omsorg är det en mycket kostsam process, dock kan fina exemplar klubbas för tiotusentals kronor på auktioner. På utställningen ”Sjungande insekter” kan man beskåda minimala fångsthovar, burar och vattenflaskor.

Kommer framtida generationer höra insekternas sång?
Utställning om Tranströmers insektssamling visar att man kan förstå förändringarna i natur och civilisation genom att studera olika samlingar. På Runmaö har somliga arter tillkommit och andra har försvunnit. Exempelvis försvann öns dyngbaggar (Aphodiinae) när öns bönder slutade hålla kor, eftersom de behöver djuren spillning för att lägga sina ägg.
    Utställningen ”Sjungande insekter” betonar även vikten av att skydda insekterna för att skydda den biologiska mångfalden. Om framtida generationer ska kunna lyssna till cikadornas sång måste insekternas livsmiljöer skyddas, genom exempelvis minska användandet av bekämpningsmedel och skydda städernas grönområden.


Lin Engdahl

Fotnot: Utställningen ”Sjungande insekter” pågår fram till den 31 augusti och ”Tomas Tranströmers insektssamling från Runmarö 1944-1947” pågår fram till 8 september på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.