Vädret har största påverkan på elpriset

För någon vecka sedan presenterades en undersökning som visade att en tredjedel av svenskarna oroar sig för elpriserna, oron än större för elprisernas utveckling än oron för att bli drabbad av arbetslöshet eller plötsliga räntehöjningar. Oron för just elpriserna är befogad för det är inte mycket en konsument kan göra för att påverka vare sig prisutvecklingen eller uttaget av el. Resultatet kan vi se varje vinter så fort det blir rejält kallt.  Så fort det blivit kallare så sticker spotpriset iväg och konsumenterna får betala extra. Det är nästan lika regelbundet som at tågen står stilla då det blir kallt. 

Elmarknadens utveckling oroar även regeringen som vill ha bort anvisningsavtalen. Regeringen menar att det är en helt omotiverad prisskillnad som berör ganska många elkunder. Det är nästan en fjärdedel som har anvisningsavtal, som inte har valt vare sig elhandlare eller avtalsform.

Verkligheten för dessa konsumenter innebär en högre elkostnad på mellan 15—20 procent jämfört med dem som gjort ett aktivt val. Elbolagen försvarar sig med att dessa konsumenter när som helst kan bryta avtalen och att det därmed innebär högre kostnader för bolaget. 

Enligt en enkel uträkning som Tankesmedjan Liberalerna genomfört så är vädret den enskilt största påverkan på el- och energipriset för konsumenten. Svenska elkonsumenter har haft en god portion tur med den milda vintern fram tills januari månads utgång. Under år med kalla vintrar, så som 2010, steg totalkonsumtionen av el för uppvärmningssyfte med 25-30 procent, vilket är något mer än ökningen av fjärrvärmekonsumtionen. 

Trots att inte konsumenterna kan göra något åt vädret hårdbeskattas elen som upp till 2/3-delar av konsumentpriset utgörs av skatter och avgifter. Skatten på el är en punktskatt likt alkohol, tobak och bensin. Sina konsumtionsmönster kan man styra men knappast sitt eluttag en kall vinter.  

Den direktverkande eluppvärmningen är mer energikrävande och ineffektiv än andra uppvärmningskällor. Trots detta utgör elektricitet fortfarande mer än hälften av det totala energibehovet för uppvärmningen i småhus. När vintern blir kall, går elpriserna upp tillsammans med förbrukningen. Villaägare med direktverkande elvärme ser då plånboken snabbt tömmas.

Vill regeringen och de politiska partierna i riksdagen snabbt få ner elförbrukningen för bostäder så bör man införa ett specialriktat ROT-avdrag för eluppvärmda småhus.

Elhandelsområdena har lagt sten på bördan i södra Sverige, där elpriserna nu höjs snabbare än i andra elhandelsområden. Om vintern blir kall och vinden mojnar resulterar i att vindkraften står still i Danmark och Skåne och att spotpriset på el snabbt går upp.

Vädret är avgörande för elpriset, då det påverkar såväl konsumtionen, som produktionen av framför allt vindkraft. För att hållbart minska påverkan för elkonsumenterna måste därför vädrets påverkan på elpriset minskas. De viktigaste åtgärderna för att åstadkomma detta är

– att nätkapaciteten för elöverföring snabbt byggs ut.

– att nyproducerad kraftproduktionen inte tillåts bli helt beroende av väderförhållanden. 

– att el som uppvärmningskälla fasas ut.

Ovanstående punkter kan upplevas som självklarheter men Sverige har en bra bit på väg till att uppfylla dessa kriterier.