Cyberhemvärn och drifthemvärn – några tankar för totalförsvarets förmåga

Med lite distans till Folk och Försvars rikskonferens i Sälen kan konstateras att cybersäkerhet blev en av årets snackisar. Säkerhet och försvarsförmåga i cyberrymden blir allt viktigare, inte bara för Teracom utan för samhället i stort. Men utan tillförlitlig drift för kritisk infrastruktur i akuta situationer försvagas totalförsvaret.

It-soldater utbildas senast år 2020

Sveriges försvar måste kunna möta hoten var de än uppstår. På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen uttryckte ÖB Michael Bydén sig på följande vis: ”Om vårt land hamnar i krig måste vi vara nationellt uthålliga. Uthållighet får vi genom ett utvecklat totalförsvar, förankrat i hela befolkningen.”

Teracom delar ÖB:s syn på att alla ska bidra till vår motståndskraft. Vår egen verksamhet arbetar dagligen för säker kommunikation i samhällsviktiga nät. I Sälen förde vd Åsa Sundberg även upp ett förslag om ett svenskt hemvärn för cybersäkerhet – en tanke jag utvecklar i dagens inlägg.

Ett av ÖB:s besked i Sälen som fick stort genomslag var att det senast år 2020 ska utbildas en första kull om 30 soldater med särskild it-kompetens för cyberkrigföring.

Det här är en positiv nyhet och ett viktigt steg. Cyberattacker är för motståndare/antagonister attraktiva då de är kostnadseffektiva och kan genomföras på stora avstånd under lång tid. Därför är det viktigt att diskutera och förstå hur Sverige långsiktigt bygger den uthållighet som ÖB efterlyser.

Inloggad – och stridsklar?

Vårt totalförsvar bygger på att Försvarsmakten vid behov kan kompletteras av Nationella skyddsstyrkorna, i dagligt tal hemvärnet, och personer som dagligdags arbetar med andra uppgifter än rent militära. Det är en nyttig tanke att ha med sig när Sverige ska börja utbilda cybersoldater och bygga förmåga i den digitala dimensionen.

Runtom i landet sitter många otroligt duktiga tekniskt skolade personer. De löser komplexa problem, bygger innovativa lösningar och skapar helt nya tjänster, sektorer och företag. Vid akuta situationer borde Försvarsmakten som organisation kunna nyttja dessa personers expertkunskaper för att analysera, förstå, motverka och möta hot eller attacker.

Med utbildning i och tillgång till de system som Försvarsmaktens blivande cybersoldater bemannar, kan ett cyberhemvärn gå in och avlasta eller bidra till upprätthållandet av förmåga – kanske direkt från sitt egna skrivbord på ordinarie arbetsplats.

I Finland finns i dag både utbildning och organisation för så kallade ”it-reservister”, alltså hemvärnssoldater inom it. Vårt baltiska grannland Estland är världsledande inom it- och cybersäkerhet och har etablerat ett cyberhemvärn där it-tekniker och experter från civil sektor regelbundet träffas för att utbildas och träna.

En gemensam ansträngning

Ett cyberhemvärn behöver kompletteras med funktioner som ser till att kritisk infrastruktur har tillförlitlig drift. Länge fanns vid myndigheter och företag, exempelvis Sveriges Radio och gamla Televerket, ett så kallat driftvärn som hemvärnet organiserade för att se till att samhällsviktiga anläggningar och verksamheter fungerade stabilt under akuta situationer. Drifthemvärnet upphörde 2005 men i dag har flera aktörer, däribland Teracom, personal som är krigsplacerad inom verksamheten.

Jag har tidigare skrivit om hur cybersäkerhet är en av vår tids viktigaste försvarsfrågor – ett ämne som kommer fortsätta vara relevant i den överskådliga framtiden.

Den nya regeringen föreslår ett nationellt center för informations- och cybersäkerhet och en stärkning av det psykologiska försvaret mot påverkansoperationer, detta presenterades i måndagens regeringsförklaring den 21/1. Även dessa steg är förstås utmärkta. Ska Sverige stärka sitt totalförsvar i cyberrymden, måste fler än Försvarsmakten bidra. Det krävs gemensamma ansträngningar av företag, myndigheter, staten och medborgare för att skapa den nationella uthållighet ÖB talar om. Cyberhemvärn och drifthemvärn är två steg i byggandet av ett verkligt motståndskraftigt totalförsvar förankrat i hela befolkningen.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation