Samtal om säker kommunikation

Igår var jag med i ett samtal om ett nytt blåljusnät med Katarina Tracz från tankesmedjan Frivärld och Folke K Larsson som var huvudsekreterare i Gunnar Holmgrens utredningar, vi leddes av moderatorn Annika Nordgren Christensen. (Här kan du se hela samtalet: https://teracom-live.creo.se/180201/framtidens_sakra_blaljuskommunikation )

Samtalet tog sin utgångspunkt i det förslag som Gunnar Holmgren lämnade förra våren, och den tilläggsutredning som presenterades under sommaren 2017. Dessa två utredningar är det mest genomarbetade förslaget för ett nytt blåljusnät, och det är viktigt att inte glömma bort det nu när regeringen har efterfrågat genomarbetade tidplaner och kostnadsberäkningar. För att sätta ramen för samtalet gjorde Folke K Larsson en genomgång av utredningarna. Han berättade att man i utredningen velat utgå ifrån statlig infrastruktur och statligt kunnande som redan fanns, för att vinna effektivitet och tid i genomförandet. De tidslinjer man arbetade med i utredningen var exempel, och det går att göra snabbare om viljan finns. ”Jag tycker att våra förslag håller, det är färdigutrett nu – dags att börja bygga”, sade Folke.

Under den dryga timme vi pratade om detta så blev det tydligt att utvecklingen i omvärlden visar att behoven av säkra kommunikationslösningar är stora, och att det just nu inte ser ut att komma någon ljusning i omvärldsläget. Samtidigt lyfte Katarina Tracz den viktiga aspekten av långsiktighet, just nu är det populärt att prata om säkerhet men vad händer när nya frågeställningar tar större plats? Som moderatorn Annika Nordgren Christensen formulerade saken: frågan om blåljuskommunikationen har fått en ny dimension: hur kan den stötta totalförsvaret i beredskap och krig?

För min egen del lyfte jag vikten av att låta de statliga aktörerna bidra med det de är bäst på, och att detta sker i dialog även med kommersiella operatörer. Ska ett nytt blåljusnät byggas på ett bra och effektivt sätt måste också alla aktörer – ambulansförare, poliser, räddningstjänst och alla andra – vara med i processen. Genom att utnyttja befintlig infrastruktur och resurser hålls kostnaderna nere. För att få upp en fungerande tjänst snabbt kommer roaminglösningar att behövas - det som Gunnar Holmgrens utredning kallar för hybridlösning, och som enligt Folke K Larsson vid samtalet i går var ”en typiskt svensk lösning, en kompromiss där man tar det man redan har”.

Katarina Tracz från Frivärld och German Marshall Fund hade ett intressant resonemang om hur it-revolutionen skapat en helt ny hotbild – ”den som vill skada oss behöver inte mobilisera armé och utrustning, det räcker med ett knapptryck”. Hon nämnde begreppet ”full spectrum conflict” för kombinationen traditionell krigföring och cyberkrig – myntat av forskaren Oscar Jonsson vid King’s College.

Vad händer härnäst? Regeringen beslutade innan jul att ge MSB och Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för kostnadsberäkningar och tidsplan, Teracom omnämns i uppdraget och uppmanades ha en dialog med regeringskansliet. Vi har skickat in ett genomarbetat underlag och fortsätter denna dialog för att ge bästa möjliga beslutsunderlag för nästa steg i denna process. Folke K Larsson underströk brådskan, och vi på Teracom är redo att sätta spaden i marken i morgon om vi får klarsignalen.

Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB