Svenskt inflytande över europeiska standarder

Produkter, material och lösningar inom byggbranschen är ofta utformade enligt officiella standarder. Men var kommer standarderna ifrån? Segmen­tet tak- och tätskikt är exempelvis väl representerat i utvecklingen av standarder på europeisk nivå – via de svenska frontfigurerna Fredrik Rundgren, VD på Constructech AB samt Anna-Carin Näreskog och Viveka Odlén, projektledare på SIS - Swedish Standards Institute.

De internationella standarderna utvecklas och godkänts på europeisk eller global nivå och används både i Sverige och i andra länder. Sedan hösten 2016 är Fredrik Rundgren ordförande ­för Working Group Convenor i en av de arbetsgrupperna som arbetar med standarder för ­tätskikt på ­europeisk nivå. Där arbetar han aktivt med utvecklingen av dem och som ordförande har han något av ett hedersuppdrag.

Ta tillvara på svenska intressen 

Arbetet handlar mycket om att ta tillvara på svenska intressen så att Sverige kan få standarder som – även om de inte gynnar Sverige mer än något annat land – åtminstone inte missgynnar intressena. Sverige har ett klimat som skiljer sig från många andra länder och då är det viktigt att det finns standarder som fungerar även här.
– I arbetet är det mycket upp till mig som ordförande att driva revideringen framåt - med hjälp av Anna-Carin Näreskog och Viveka Odlén. Det sker bland annat genom nära kontakt med en rad experter från den europeiska byggbranschen och möten med medlemmarna i vår internationella arbetsgrupp, säger Fredrik Rundgren som även är VD på Contructech AB.

Diplomati och fingertoppskänsla

Anna-Carin Näreskog och Viveka Oldén är med i den praktiska processen och ser till att förslag skickas på remiss till experter och hämtar sedan in deras kommentarer för att ha som underlag inför nya beslut. Anna-Carin påpekar att eftersom många länders intressen ska beaktas i arbetsgruppen krävs det att arbetsgruppens ordförande har en god diplomatisk förmåga och kan lyssna på alla i gruppen för att jämka samman synpunkter och idéer till en lösning som samtliga eller en majoritet kan enas kring. Hon menar att Fredrik har en god fingertoppskänsla för hur han ska agera med hänsyn till de många viljorna som finns.

Bygger på frivillighet

Att använda standarder är frivilligt. En materialtillverkare kan exempelvis välja att skapa ett tätskikt som inte tar hänsyn till någon standard. Problemet är bara om en byggherre eller annan uppdragsgivare anger en viss standard som krav i sin upphandling.
– Om tätskiktsmaterialet i anbudet inte uppfyller standarden så kan anbudslämnaren förlora upphandlingen. Rent praktiskt underlättar standarder även för en konstruktör som kan använda standardens mätvärden för att exempelvis erhålla en korrekt vindlastberäkning eller för att avgöra hur många skruvar tätskiktet behöver fästas med och så vidare, säger Anna-Carin Näreskog.

SIS definition av standarder
”En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Standarder bidrar till högre kvalitet, effektivitet och underlättar vid handel och export – på köpet får man nöjdare kunder. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som vi kan enas kring. Det ligger ju i allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång. På köpet får vi en effektivare och mer resurssnål produktion. Det underlättar också vid upphandling och när avtal ska skrivas, eftersom det blir tydligt vad en vara eller tjänst innehåller så att köpare och leverantörer är eniga”.

Om SIS

SIS är den svenska nationella organisationen för standardisering. Det finns motsvarande organisationer på nationell nivå i alla europeiska länder och den övergripande organisationen för Europa heter CEN – European Committee for ­Standardization. På global nivå drivs standardiseringen av ISO – ­International Organization for Standardization.En internationell organisation som driver och samordnar standardiseringen i Sverige.Den svenska kommittén SIS/TK 177 Tätskikt är en svensk spegelgrupp till det europeiska standardiseringsarbetet inom området för flexibla mattor för tätning av tak och broar. Kommittén arbetar på ett aktivt sätt för att svenska synpunkter ska tas till vara i kommande standarder. Kommittén består av deltagare från företag, myndigheter och branschföreningar och är öppen för fler intresserade representanter.

– Representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO.
– Drygt 11 000 kunder – myndigheter, börsföretag, små och medelstora företag, kommuner, landsting och organisationer.
– Medlemmarna består av cirka 1300 företag, myndigheter och organisationer.
– Har drygt 170 medarbetare med breda kunskaper inom ­teknik, ekonomi, språk, diplomati och förhandlingsmetoder.
– Bildades 1922 och året efter kom den första standarden – A4 som tryckformat.