Rapport från MBT-konferens i London

I början av december 2017 arrangerades Mentalization-Based Treatment - 4Th International Conference, den fjärde internationella konferensen om mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i London. Konferensen var uppdelad på två separata dagar, där den första dagen var inriktad på kliniska tillämpningar av MBT medan den andra dagen behandlade utveckling och forskning inom MBT. Båda dagarna bjöd på ett innehåll av mycket hög kvalitet med de främsta forskarna och klinikerna inom området som inbjudna föreläsare.
   Särskilt roligt och intressant var att mycket av både klinisk tillämpning och utveckling inom området rör barn och unga, i synnerhet barn, unga och familjer med omsorgssvikt, och som därmed rör socialtjänstens avnämare i stor utsträckning.
   Från att ha varit en behandlingsmodell som utvecklats för att hjälpa vuxna med svåra personlighetsstörningar har MBT utvecklats mot att i allt större utsträckning också hjälpa barn som far illa. Detta kanske är helt logiskt med tanke på vad mentalisering handlar om och med tanke på att vuxna som utvecklar svåra personlighetsstörningar också har varit barn en gång i tiden.

Mentalisering om föräldraskap
Helen Brasnett, Sheila Redfern och Minna Daum från Anna Freud National Centre hade en programpunkt om MBT med familjer. Olika behandlingsmodeller presenterades för familjer med pågående omsorgssvikt där omhändertagande av barnet är aktuellt, om arbete med familjehem och med adoptivföräldrar. Fokus för detta arbete ligger i stor utsträckning på att hjälpa föräldrar att mentalisera om sitt eget föräldraskap och om sig själva. En utmaning kan vara att vilja mentalisera om man själv har svåra känslor för det placerade barnet, eller för någon annan i teamet för den delen.

Intressant jämförelse
På programmet fanns också professor Svenja Taubner som berättade om sitt mångåriga behandlings- och utvecklingsprojekt med behandling av ungdomar med utagerande asocialt beteende. Vi fick se film från terapisessioner och ta del av behandlingsmodellen för denna svårhjälpta grupp. En intressant skillnad i att arbeta med denna grupp jämfört med personer med borderline personlighetsstörning, är att i arbete med borderline behöver terapeuten vara uppmärksam på när klientens ”säkring går”, alltså när det blir för starka affekter eller ångest - men med dessa ungdomar måste terapeuten ofta vara uppmärksam på när den egna ”säkringen går”. Alltså, vara uppmärksam på den egna ilskan som kan leda till en uppfostrande ton eller att försätta den unge i skam.

Generöst och positivt
Över huvud taget delade många av föreläsarna generöst med sig av filmer från både individualterapier och från gruppterapisessioner. Det upplevdes generöst också för att sessioner visades upp där terapeuten gjorde olika misstag eller interventioner som i alla fall genererade diskussion.
   Jag tror att många av oss som hade privilegiet att delta i denna konferens reste hem med en skön, stärkande och positiv känsla av att vara en liten del av något mycket bra! Jag tror att vi som arbetar med MBT har framtiden för oss.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet