Tjust Behandlingsfamiljer presenterar preliminära forskningsresultat

Som vi tidigare rapporterat har Tjust Behandlingsfamiljer påbörjat ett forskningsprojekt om psykologiska effekter av behandlings i familjehem. Projektet och forskningen bedrivs av Anna-Karin Åkerman vid Tjust Behandlingsfamiljer, som vid Socionomdagarna i Stockholm nyligen presenterade ett antal preliminära forskningsresultat.

Anna-Karin Åkerman är leg. psykolog och psykoterapeut, handledare och doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Under Socionomdagarna den 18 oktober var hon inbjuden att hålla en föreläsning om Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet och sin pågående forskning.
Forskningsprojektet har olika delar, och den första studien håller nu på att sammanställas. Den består av data som insamlats inom Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet mellan åren 2008 till 2016. Studien är godkänd av etiknämnd.

Skattningar i ASEBA
Data består av att känslomässiga problem och beteendeproblem skattats med instrumentet Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA). ASEBA består av tre olika formulär - en föräldraskattning, en lärarskattning samt en självskattning som görs av den unge placerade. Anna-Karin har använt alla tre delarna, och skattningarna görs som en del av Tjust Behandlingsfamiljers rutin var sjätte månad i syfte att följa den unges utveckling och mående. Föräldraskattningarna görs av behandlingsföräldrar.

Självskattningar visar på signifikanta förbättringar
Statistiska beräkningar visar att efter 18 månader i behandling sjunker medelvärdena för totala problempoäng, d.v.s. att problemen minskar, men skillnaden är inte signifikant när det gäller föräldraskattningar eller lärarskattningar. Däremot visar självskattningarna av de unga placerade själva en stor signifikant förbättring. Efter 24 månader i behandling är resultaten liknande, och självskattningarna av hur de unga upplever sina problem visar att de är klart signifikant förbättrade.

Störst effekt ses i behandling av känslomässiga problem
I behandlingsforskning anses det idag också viktigt att beräkna hur stor effekt behandlingen har, en fråga som egentligen inte beräkningar av signifikans besvarar. Beräkning av effektstorleken visar att efter 18 månader är effekten måttlig men efter 24 månaders behandling måttlig till stor. Störst effekt har behandlingen på känslomässiga problem, där effekten är stor, men det finns också en effekt på beteendeproblemen.

Fler frågor väcks
ASEBA är ett instrument som avser mäta barnpsykiatriska symptom genom skattningar. Eftersom den grupp barn och unga vi arbetar med inom Tjust Behandlingsfamiljer är heterogen med problem av vitt skilda slag, även sådana som kanske inte bäst beskrivs i psykiatriska termer, fångar kanske inte ASEBA vidden av deras problem men resultaten är intressanta och föranleder fler frågor att gå vidare med.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet