Att få in en fot på arbetsmarknaden

Personliga kontakter blir viktigare när många konkurrerar om jobben. Men för att odla dem behöver du få in en fot på arbetsmarknaden, visar forskaren Caroline Tovatt i en ny avhandling.
- Du måste ha en position att bygga dina nätverk från, säger hon.

Caroline Tovatt har kartlagt det sociala kapitalets betydelse i arbetslivet. En av de slutsatser hon drar är att det är väldigt svårt att ha en strategi för hur man ska bygga upp kontakter som kan resultera i spännande jobb. Att säga till den som är arbetslös att gå och nätverka är ingen idé.
- Min doktorsavhandling visar att du inte kan tvinga någon att rekommendera dig. Har du människor i din närhet som sitter på rätt positioner och kan ta in dig på en arbetsplats så gör de det. Har du det inte kan du inte tvinga fram det.

Nyckeln till ett framgångsrikt kontaktskapande ligger snarare i att på något sätt hitta en väg in på arbetsmarknaden.
- Så fort du böjar jobba får du kontakter.

Avhandlingen, som Caroline Tovatt just lagt fram vid Linköpings universitet, bygger på en rad intervjuer med personer som berättar om hur det gick till när de anställdes. De flesta är akademiker och tillsammans ger de underlag för en analys av hur, var, genom vem och varför så många lediga tjänster tillsätts via kontakter.

De yrken hon studerat är inte sådana som kräver legitimation, där är kriterierna delvis andra. Istället handlar det om personer som tagit mer allmänna akademiska examina, som till exempel en fil kand.

Arbetslösheten har legat på en hög nivå sedan krisåren i början av 1990-talet, samtidigt som överutbildningen av akademiker ökat. Det har resulterat i att många tvingats ta jobb under sin kompetensnivå.
- För att hitta arbete som stämmer med dina kunskaper behöver du ofta ha kontakter som sitter på rätt positioner.

Caroline Tovatt slår fast att förutsättningarna för kontaktskapande till viss del är en klassfråga. De hon intervjuade som var den första i sin familj att studera på universitetet, ägnade sin lediga tid till att jobba extra för att dra in pengar. Studenterna från akademikerfamiljer engagerade sig mer i föreningslivet och började bygga nätverk.
- De som pluggade hårt, slutförde studierna i tid och fick bra betyg undrar vad de gjorde för fel.

Utbildningsdokumentet är visserligen en förutsättning för att komma ifråga för många tjänster, men räcker inte alltid hela vägen. Caroline Tovatt tror att valet av lärosäte blir allt viktigare i framtiden. Dels för att signalera en utbildnings tyngd, dels för att det kan ge tillgång till resursstarka personer som är bra att ha i sitt nätverk. Men vänskapsband kan aldrig tvingas fram.
- Det måste klicka och kännas ömsesidigt. Så fort någon blir för strategisk backar den andre.

Ett kapitel i avhandlingen handlar om tjänster och gentjänster.
- Tipsar du mig tipsar jag dig. Våga fråga om hjälp, det är inte ett bevis på att du är svag.  När du frågar är det också ett sätt att säga att jag litar på dig och vill utveckla vår relation, säger Caroline Tovatt.

Men givandet och tagandet kräver att man är på ungefär samma nivå. En arbetslös som ber om hjälp kan inte vara säker på att kunna ge tillbaka.
- Du måste ha en position att odla dina kontakter från. När du bokar in en lunch måste det finnas ett gemensamt intresse. Står du utanför arbetsmarknaden får den andre inte ut lika mycket av mötet, enligt reflektioner från deltagarna i studien.

Caroline Tovatt konstaterar att människor automatiskt är känsliga för vem de kan be om hjälp och de flesta värderar sina relationer mer än arbetsmöjligheter. Man är försiktig med att sätta vänskapsband på spel.

Fram till 1980-talet var det ofta tabu att anställa via kontakter, menar Caroline Tovatt. Under decennierna innan fanns en ambition att göra arbetsmarknaden mer demokratisk och ändra gamla mönster där familje- och uppväxtförhållanden påverkade chanserna på arbetsmarknaden. Alla skulle ha samma möjlighet att se vilka jobb som var lediga. Det var också en tid när det fortfarande rådde arbetsbrist.
- På 80-talet började de roliga jobben istället tillsättas via kontakter. Jobben på Konsum och i hemtjänsten gick däremot fortfarande via arbetsförmedlingen.

När arbetslösheten ökade efter krisen i början av 1990-talet fick arbetsgivarna ta emot allt fler ansökningar. När ett av de företag Caroline kontaktade under avhandlingsarbetet fick 400 sökande på en annons, gick det över till att sätta upp lappar i lunchrummet.
- Så många ansökningar går inte att hantera på ett vettigt sätt. Efter den värsta krisen blev de personliga kontakterna mycket viktigare.

Men även om nätverksbyggande är ett framgångsrecept understryker hon att man inte kan kräva att den som inte är så utåtriktad ska försöka ändra på sig.
- Att säga till någon att du måste vara mer social blir väldigt integritetskränkande.

Caroline Tovatt befinner sig själv i ett utsatt läge i sin karriär. Hon har haft kontakt med Trygghetsstiftelsen sedan den 1 augusti, när hennes doktorandtjänst upphörde och hon blev utan jobb. 
- Det spelar ingen roll om du tagit en doktorsexamen, blir du arbetslös riskerar du att tappa självförtroendet.

Hon tycker att stiftelsen har den roll som Arbetsförmedlingen egentligen borde ha. Medan förmedlingen blivit kontrollmyndighet hjälper Trygghetsstiftelsen henne att ta reda på vad hon kan och pekar ut områden där hon kan hitta arbete. 

Caroline Tovatt har en masterutbildning i socialantropologi i botten och forskade tidigare några år vid Arbetslivsinstitutet. Helst vill hon forska på halvtid och arbeta med något annat på den andra halvan. Vad det blir beror på vilka vägar som öppnas.
- Det är bra att ha kvar en fot i akademin, då tvingas man ha koll på vad som händer forskningsmässigt.

Hon hoppas och tror att doktorsavhandlingen kommer att öppna ett antal dörrar.
- Många aktörer är intresserade av ämnet och det är klart att jag räknar med att bli inbjuden att prata. Om jag gör bra ifrån mig tänker jag att det blir en del spinoffeffekter. 

De senaste två och ett halvt åren har Caroline Tovatt arbetat sju dagar i veckan med avhandlingen.
- Om det inte var ett område jag brann för hade jag inte orkat. Nu får jag kickar av att se att en analys jag grunnat på i tio år fungerar.

Ett stycke in i arbetet insåg hon att området är mycket mer komplicerat än hon trodde från början.
- Istället för att skapa en strategi för sociala kontakter får man försöka hitta en nisch där man har sina erfarenheter och kompetenser och där ens personlighet fungerar. Därifrån kan man sedan försöka hitta andra områden som i ett tidigare skede kanske kändes väldigt främmande, säger Caroline Tovatt.

Torbjörn Tenfält

Caroline Tovatt disputerade den 11 oktober 2013 med avhandlingen Erkännandets Janusansikte - Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer. På förlagets webbplats kan du läsa ett utdrag ur avhandlingen.