Skyltar om samisk historia sätts upp i Umeå

Åtta stycken skyltar har satts upp runt om i Umeå. Skyltarna innehåller berättelser om den samiska kopplingen som finns på respektive ställe, och tanken med informationsskyltarna är att öka kunskapen om att Umeå är en samisk plats. Umeå2014 har tillsammans med samiska representanter tagit fram texterna.

Samisk närvaro

– Det viktigaste med det här projektet är att tydligt visa att Ubmeje, Umeå, är en del av Sápmi. Projektet synliggör den långa samiska närvaron i det vi i dag kallar Umeå stad, både ur ett samtida och historiskt perspektiv. Såhkie Umeå sameförening ser det samiska kunskapsspåret som ett nödvändigt första steg för att manifestera att samer och renskötsel funnits här innan Umeå fanns till och att det i dag finns tre samebyar som bedriver renskötsel inom Umeå kommuns gränser, varav Rans sameby är på vinterbete varje år i stadens utkant. Det visar att den samiska kulturen fortfarande lever och utvecklas.

Det säger Michael Lindblad, ordförande i Såhkie Umeå sameförening och en av personerna som varit med och bearbetat texterna som kommer från Dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) och Västerbottens museum.

Han fortsätter:

– Vår förhoppning är att det ska bidra till att öka människors kunskaper och förståelse att Umeå är en samisk plats och en del av Sápmi, och att samer är ett av världens urfolk. Hur Umeås historia är sammanvävd med den samiska, att det har format och fortsätter att forma staden och Umeås identitet som ett mångkulturellt område.

"Vi kan lära oss vad Sápmi är"

Idén kommer från Anne Wuolab som var producent för Sápmi today, den samiska gestaltningen av Rådhustorget under den stora invigningen av kulturhuvudstadsåret. Under och efter invigningen hördes många kritiska röster som inte gillade att det samiska innehållet fick ta plats, och många ansåg att den samiska kulturen inte var en del av Umeås kultur.

– Vi lärde oss vad pizza är och att säga ”capricciosa”. Vi lärde oss att skriva det. Det kan vi göra med Sápmi också. Vi kan lära oss vad det är, att säga Sápmi och att till och med skriva det. Det är kunskap i både pizza och Sápmi, säger Anne Wuolab.

I samband med att skyltarna sätts upp har Umeå2014 tagit fram en folder, där texterna finns samlade tillsammans med en karta. Den innehåller även information om var det samiska kulturhuset Tráhppie finns, och ett antal samiska begrepp med förhoppning om att öka kunskapen hos Umeåborna och besökare. Foldern finns både digitalt och i fysisk form på till exempel Trápphie.

Minnesmärken

– Det samiska perspektivet är en central del av kulturhuvudstadsåret och vi är glada och stolta över dessa skyltar. Skyltarna kan ses som ett komplement till alla de samiska projekten och evenemangen som finns med i programmet. Jag kan också rekommendera Bautafilms årstidsfilmer med samiskt tema som bland annat finns att se på Umeå2014:s webbsida, säger Elisabeth Lind, kommunikations- och ställföreträdande administrativ chef för Umeå2014.

– Skyltarna är minnesmärken, en påminnelse om tidigare liv. En berättelse om människor med drömmar och tankar om framtiden, som vistats just här, säger Nils-Henrik Sikku, Umeå2014:s rådgivare i samiska frågor.

Här kan du se foldern digitalt: 
http://umea2014.se/wp-content/uploads/2014/09/ubmejeendelavsapmi.pdf

Fakta: Sápmi och Umeå

● Det samiska landområdet kallas Sápmi, och det sträcker sig genom delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Umeå ligger i Sápmi och stora delar av kommunen är också en del av Rans sameby. Det finns en uttalad ambition om att det ska finnas en samisk närvaro under kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå.

● Samiska berättelser vittnar om en anknytning till Umeå stad som sträcker sig tillbaka långt innan kyrkoböckerna författades. Ordet Ubmeje är det umesamiska namnet på både Umeälven och staden Umeå. Namnet är gammalt och betyder troligtvis ”den dånande, brusande” och har sannolikt sitt ursprung i ljudet från Umeälvens forsar.

Fakta: Korta berättelser om platser med samisk närvaro i Umeå

● Järnvägen (mot Haga): På andra sidan järnvägsspåret låg fram till 1924 friska renbetesområden. Flyttlederna till vinterbetesområdet hade då gått här sedan sekler tillbaka. Renskötarna reste med ackjor, samiska slädar som användes vintertid som transportmedel.

● Backenkyrkan: Umeås äldsta kyrka har varit viktig för många renskötande samer. Innan den brann år 1893 fanns det särskilda platser i den avsedda för samer som gick under namnet ”lappläktaren”. Placeringen i kyrkan speglade olika människors status i samhället.

● Umedalen/närheten av prästsjön (affärsområde): På den här platsen har det dokumenterats tydlig närvaro av samiska vintervisten ända från 1500-talet. Platsen kallades då Lappkläppen och används som renbetesland än i dag av Rans sameby.

● Mimerskolan: 1910 arrangerades världens första jojkkonsert här. Jojk som tidigare var förbjudet är en av Europas äldsta vokala musikformer, och finns i dag i både traditionell och modern form.

● Gamla tegsbron: Umeåborna har under lång tid levt nära rennäringen. Renrajden brukade varje år passera genom staden på väg till nästa betesmark. När isen var för svag för att bära renar och människor använde samerna den här bron.

● Haga: Här på Haga arrangerades under vinterbetets stillsammare perioder renkapplöpningar, som var ett trevligt avbrott för renskötarna. I tävlingsgrenen renkapplöpning gäller det att på skidor, tolkandes efter renar, komma först i mål.

● Umeå universitet: Här lät renskötande samer sina renar beta om vintrarna. Marken du står på var då en näringsrik tallskog med renlav och bra bete. När stadskärnan sedan spred sig, fick renbetet här sitt slut. Sista året med vinterbete på campusområdet var 1952.

● Umestans företagspark: Långt in på 1900-talet fanns här ett vinterbetesområde för Rans sameby. Här grävde renarna genom snön efter renlav på marken, eller åt av hänglaven som växte på tallarna. Fram till 1800-talet bodde familjerna i sina flyttbara tältkåtor i vintervistet. Senare hyrde de bostäder hos exempelvis bönder i området.