Gå direkt till innehåll
Om en stam ringbarkas och man låter asparna runtom vara kan man se att det ringbarkade trädet får en helt annan höstfärg. Foto: Erik Edlund
Om en stam ringbarkas och man låter asparna runtom vara kan man se att det ringbarkade trädet får en helt annan höstfärg. Foto: Erik Edlund

Pressmeddelande -

Aspar kan bli ”dagavilla”

Genom att ringbarka, gödsla och mäta hormoner i aspar under hösten har bioteknolog Erik Edlund tagit fram nya data som ger en bättre förståelse för hur träd håller reda på kalendern på hösten och fäller sina blad. Han försvarar sin avhandling vid Umeå universitet den 11 oktober.

Ett träd måste hålla reda på kalendern, dels på våren för att bladsprickningen ska ske vid ”rätt” tidpunkt, och på hösten för att knoppar ska sättas, köldhärdighet utvecklas och löven ska få sina höstfärger och sedermera fällas. På våren är det framför allt temperaturen som styr, en tidig värmebölja får träden att slå ut tidigare. På hösten har temperaturen en mindre betydelse, de flesta träd utnyttjar i stället dagsljuset för att veta när de ska börja förbereda sig för vintern, även om temperaturen även där påverkar processerna.

Det trädslag som är bäst kartlagt i detta avseende är asp, Populus tremula, eftersom poppelsläktet i stor omfattning har använts till forskningssyften. En asp i skogen (i Umetrakten) sätter knopp på eftersommaren och bladen börjar bli gula någon gång i september och fälls ofta i början av oktober. Enskilda aspar kan skilja sig ganska mycket från varandra, vissa är tidiga och andra sena, men för varje asp sker detta med en fantastisk regelbundenhet på nästan samma datum år efter år.

Detta fenomen utnyttjas av forskare för att ta reda på vilka faktorer och gener som styr processen men Erik Edlund visar i sin avhandling att man kan få aspen att bli ”dagavill” på olika sätt.

– Om man till exempel ringbarkar en asp i ett bestånd kan den överleva flera år, fast den får sina höstfärger tidigare och starkare. Likaså kan gödsling, i alla fall om det görs med nitrathaltiga gödselmedel, påverka processen fast åt andra hållet. Välgödslade aspar håller sig gröna längre på hösten, säger Erik Edlund.

Han har även studerat en grupp växthormoner, cytokinin, som brukar antas påverka processen när blad gulnar, för att försöka utröna hur och om de är inblandade, men han har inte hittat några tydliga tecken på att så är fallet.

– Mina studier visar att många olika faktorer kan påverka aspens höstfärger, och att man måste hålla reda på dessa när man ska studera aspars höstkalender, säger Erik Edlund.

Läs en digital publicering av avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Erik Edlund, Institutionen för fysiologisk botanik
Telefon: 070-396 23 89
E-post: erik.edlund@umu.se

Pressbild för nedladdning

Erik Edlund kommer ursprungligen från Östersund. Han är civilingenjör i bioteknologi vid Umeå universitet och har utfört sina doktorandstudier vid Umeå Plant Science Centre, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet.


Om disputationen:

Tisdagen den 11 oktober försvarar Erik Edlund, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Regulatory control of autumn senescence in Populus tremula. Svensk titel: Regulatorisk kontroll utav höst-senescence i asp.
Disputationen äger rum kl 10:00 i KBC huset i sal KB3B1, Umeå universitet
Fakultetsopponent är Paul Dijkwel, Institute of Fundamental Sciences, Massey University, New Zeeland.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.