Bilavgaser och vedeldning ökar risk att bli dement

Att andas in bilavgaser eller rök från vedeldning orsakar inte bara astma och risk för hjärtkärlsjukdom, det ger också risk att drabbas av demens. Och det även vid nivåer som ligger under gränsvärdena för luftkvalitet. Det visar en ny långtidsstudie vid Umeå universitet.

– Vi kan i den här studien särskilja påverkan av partiklar från olika källor och vi kan se att både bilavgaser och vedeldning var för sig orsakar en förhöjd demensrisk. Vi kan dessutom se negativa effekter även vid nivåer under myndigheternas gränsvärden, säger Anna Oudin, forskare på Enheten för yrkes- och miljömedicin, vid Umeå universitet.

I studien har forskare vid Umeå universitet och SMHI i Norrköping studerat insjuknande i demenssjukdomar under en 15-årsperiod och jämfört det med halten av partiklar från trafik och vedeldning där personerna har bott. Underlaget är den så kallade Betula-studien, en longitudinell studie av demens bland 1800 Umeåbor.

Varje år dör flera tusen personer i Sverige till följd av luftföroreningar. Det finns tydliga belägg för att människor som bor i områden med sämre luft har högre risk att drabbas av till exempel hjärtkärlsjukdomar. Ofta är det luftföroreningar från trafiken som har ansetts farligast, men lokalt kan vedeldning ha lika stor påverkan på hälsan.

Boende i områden med de högsta halterna av rök från vedeldning hade en 30-procentig ökning av risk att drabbas av demenssjukdomar. I hushåll med egen kamin eller vedpanna var ökningen ytterligare dubbelt så stor. De löpte mer än 70 procents ökad risk att bli dementa.

– Många tror att eftersom vedeldning är ’naturligt’ är utsläppen ofarliga, men vi vet från tidigare studier att vedröken innehåller skadliga ämnen och har visats påverka exempelvis astma. Vi har tidigare haft svårt att utvärdera effekten på hälsan i befolkningen i stort eftersom vi saknat bra data över halter, men det har vi utvecklat nu förklarar Anna Oudin.

Att luftföroreningar kan öka risken för demens är relativt nytt. Resultaten från Umeå är därför värdefulla för att bättre förstå de samband som nu observerats i fler studier i många olika länder.

Umeå kommun klarar de flesta av gränsvärdena för luftkvalitet. Gränsvärdena ska ge EU-medborgarna skydd mot höga nivåer av luftföroreningar, men de utgör alltså ingen säker nivå.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

För mer information, kontakta gärna

Anna Oudin
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Telefon: 090-785 08 73
E-post: anna.oudin@umu.se
Pressbild på Anna Oudin för nedladdning

Om publiceringen

Association between air pollution from residential wood burning and dementia incidence in a longitudinal study in Northern Sweden
Anna Oudin¹*, David Segersson², Rolf Adolfsson², Bertil Forsberg^1
1Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health nand Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden, ²Swedish Meteorological and Hydrological Institute, Norrköping, Sweden, ³Division of Psychiatry, Department of Clinical Sciences, Umeå University, Umeå, Sweden. ^*corresponding author.