Ekosystem med många och liknande arter tål större miljöstörningar

Det går att avgöra hur känsligt ett ekosystem är för oförutsedda miljöstörningar menar Daniel Bruno, tidigare gästforskare vid Umeå universitet. Metoden går ut på att undersöka hur många arter som finns i ekosystemet och hur stor andel av dem som kan ersätta arter som slås ut av en störning. Genom denna kunskap kan vi förutsäga hur olika ekosystem reagerar på miljöstörningar, vilket är en viktig förutsättning för att vi ska kunna sköta systemen på ett hållbart sätt.

Miljöstörningar kan orsakas av både mänsklig påverkan genom till exempel jordbruk, skogsbruk och gruvdrift eller av oförutsedda händelser som översvämningar och extrem torka. Att förstå och förutsäga hur ekosystemen reagerar på störningar är mycket viktigt för forskare och naturvårdare. Ökad stress orsakad av allvarliga störningar kan äventyra ekosystemens stabilitet, motståndskraft och återhämtningsförmåga.

En europeisk forskargrupp har testat flera aspekter av biologisk mångfald genom att undersöka vedväxter på stränderna i ett flodsystem i Spanien och jämföra en mängd olika flodsträckor. Det rörde sig om alltifrån sträckor som strömmar fritt året runt till sådana som är reglerade i olika grad eller sådana som ibland är helt uttorkade, samt sträckor i jordbruksområden kontra sådana som strömmar genom opåverkad natur.

– Vi undersökte strandskogarna utifrån hur många arter som fanns, hur de växte, hur lika eller olika deras egenskaper var, och hur de förhöll sig till olika typer av miljöpåverkan, säger Daniel Bruno, tidigare gästforskare vid Umeå universitet. Han fortsätter:

– Det visade sig att antalet arter med liknande egenskaper var den variabel som var starkast relaterad till graden och typen av miljöpåverkan. Vi rekommenderar att den variabeln används som mått på ekosystemens förmåga att tåla störning. Samtidigt kan den användas för att säga vilka arter som kan ta över om några skulle försvinna.

De fritt strömmande flodsträckorna i opåverkade områden visade sig ha stabilare strandekosystem tack vare att de har en högre artrikedom och många arter med liknande funktioner som kan träda in om någon art försvinner. Generellt stod jordbruket för den största påverkan och var därigenom den viktigaste stressfaktorn i de undersökta strandområdena.

Eftersom växternas utbytbarhet är förutsägbar kan den till exempel användas i stor skala om man vill analysera hela flodsystem.

– Det kan gälla att försöka identifiera var det finns sträckor som går att restaurera eller om det finns partier som är värda att bevara som de är. Metoden kan därför hjälpa naturvårdare att förbättra övervakningen och skötseln av ekosystemen, säger Daniel Bruno.

Projektet har genomförts i samarbete mellan forskare från Spanien, Storbritannien och Sverige.

Läs en digital publikation av artikeln

Originalartikel:

Bruno, D., Gutiérrrez-Cánovas, C., Sánchez-Fernández, D., Velasco, J. & Nilsson, D. (2016) Impacts of environmental filters on functional redundancy in riparian vegetation. Journal of Applied Ecology, 53, 846-855.

För mer information, kontakta gärna:

Daniel Bruno, tidigare gästforskare vid Umeå universitet
E-post: dbrunocollados@um.es

Christer Nilsson, professor, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@umu.se

Pressbild för nedladdning