Gå direkt till innehåll
Foto: Malin Grönborg
Foto: Malin Grönborg

Pressmeddelande -

Enkla prover i primärvården kan hjälpa till att utesluta tjocktarmscancer

Vid misstanke om tjock- och ändtarmscancer kan primärvårdsläkare med två enkla prover – ett immunkemiskt prov för blod i avföringen samt ett blodvärdesprov – få stor hjälp att avgöra vilka patienter som behöver utredas vidare. Detta enligt tre studier utförda i Jämtland som presenteras i en avhandling vid Umeå universitet.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar varje år över 6000 personer i Sverige. Trots att cancerformen är så pass vanlig är den ändå sällsynt för en primärvårdsläkare, som träffar på mindre än ett nytt fall per år. Symptom som kan orsakas av tjock- och ändtarmscancer är dessutom mycket vanliga bland patienter i primärvården, till exempel buksmärtor, blödning från ändtarmen och ändrade avföringsvanor.

– För primärvårdsläkaren är det ofta svårt att avgöra vilka patienter som behöver utredas med koloskopi av tjocktarmen, vilket är en besvärlig undersökning för patienten och också resurskrävande, säger Cecilia Högberg, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för allmänmedicin.

I sin forskning har Cecilia Högberg kunnat visa att en kombination av två enkla prover kan vara till hjälp för att avgöra vilka som behöver utredas vidare: immunkemiskt prov för blod i avföringen (F-Hb) samt blodvärdet (Hb). Studierna visade att när patienterna hade ett normalt immunkemiskt F-Hb-prov och normalt blodvärde var risken mycket liten för tjock- eller ändtarmscancer.

– Dessa två prover kan lätt tas i primärvården och till en låg kostnad. Vi har också funnit att av dem som drabbas av tjock- och ändtarmscancer söker två tredjedelar först hos primärvårdsläkare. Det är därför viktigt att primärvården har tillgång till tillförlitliga och lättanvända diagnosmetoder, säger Cecilia Högberg, som arbetar som distriktsläkare i Krokom.

Cecilia Högberg har tillsammans med forskarkollegor även undersökt det diagnostiska värdet av prov för kalprotektin, ett protein som bildas vid inflammation i tarmen. Resultaten visade att ett avföringsprov för kalprotektin inte tillförde något vid utredning om tjocktarmscancer och provet är dessutom dyrare och krångligare att analysera.

Cecilia Högberg tog sin läkarexamen vid Uppsala universitet. Hon är specialist i allmänmedicin och arbetar som distriktsläkare i Krokom i Jämtland.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Cecilia Högberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå universitet
Telefon: 070-239 7413
E-post: cecilia.hogberg@regionjh.se

Om disputationen:
Fredagen den 19 maj försvarar Cecilia Högberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. sin avhandling med titeln: Diagnostik av tjock- och ändtarmscancer i primärvården. Betydelsen av symtom, immunkemiskt prov för blod i avföringen, kalprotektin i avföringen och anemi.Engelsk titel: Diagnosing colorectal cancer i primary care. The value of symptoms, faecal immunochemical tests, faecal calprotectin and anaemia. Fakultetsopponent: Professor Jörgen Månsson, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Mikael Lilja, adjungerad universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsalen, Östersunds sjukhus

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.