Gå direkt till innehåll
Falu gruva. Foto: Richard bindler
Falu gruva. Foto: Richard bindler

Pressmeddelande -

Forskare bringar rätsida på när gruvdriften i Bergslagen egentligen startade

Forskare från Umeå universitet, SLU och Stockholms universitet ger i två studier en ny bild över den tidigaste brytningen av kopparmalm i Garpenberg och Falun. Nya analyser av sjösediment visar att verksamheten startade 400 år senare än man tidigare föreslagit i Falun, men att koppar å andra sidan brutits i Garpenberg redan under tidig Järnålder.

– Utvinningen av metaller har varit en viktig del av Sveriges historia, både ur ett ekonomiskt, kulturellt och miljöperspektiv, och det finns ett brett intresse för hur gruvnäringen utvecklats båda inom forskningssamhället och i samhället i övrigt, säger Richard Bindler, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Bergsbruk i allmänhet, och Falukoppargruva i synnerhet, har under lång tid spelat en central roll i den svenska ekonomin, och under 1600-talet var gruvan till och med världens största koppargruva. Det är därför inte underligt att det i allmänhet också antas att Falukoppargruva inte bara var den största och viktigaste, utan också den äldsta, koppargruvan i Sverige.

Det äldsta dokument som talar om gruvdrift i Falun – och även i Sverige – är ett kontrakt från 1288 e.Kr. där en åttondel av Stora Kopparberget i Falun byter ägare. Vi vet därmed säkert att malmbrytning vid Stora Kopparberget var i gång redan vid slutet av 1200-talet. Tidigare studier – som utfördes under 1940–1980-talen – i och kring Falun har dock föreslagit att kopparbrytning i Falun startade redan under 800-talet.

Nya metoder och ny kunskap leder dock ofta till att tidigare studier måste ses i ett nytt ljus. De tidigare studiernas slutsats att gruvan härstammar från 800-talet bygger till stor del på resultat från ett sedimentarkiv från sjön Tisken – en sjöliknande utvidgning i Faluån som ligger mitt i Falun. Nya analyser – som inkluderar flera kol-14 dateringar – visar dock att Tiskens sediment mestadels består av fyllnadsmassor som dumpats i sjön då Falun centrala delar byggdes ut under 1700- och 1800-talen. Det går därmed inte att utifrån Tiskens sediment utröna när gruvdriften startade.

Nya analyser av ett sedimentarkiv från botten av Runn – den sjö som Faluån rinner ut i – visar dock att det kring mitten av 1200-talet sker en mycket abrupt och kraftig ökning i mängden metaller som kan kopplas till malmkroppen (koppar, zink och bly). Tidsmässigt stämmer detta väl överens med att den myr som tidigare fanns bredvid gruvan täcktes med gråberg någon gång under perioden 1100–1300 e.Kr. (kol-14 dateringar gjorda av bland annat Gösta Lundqvist).

– Tillsammans visar detta att storskalig gruvdrift i Falun troligen startade under 1200-talet, vilket är samtidigt som bergsbruket expanderar kraftigt i hela Bergslagen. Även om det i nuläget inte längre finns några belägg för att gruvdrift i Falun innan 1200-talet kan småskalig malmbrytning skett tidigare, men att spåren från dessa aktiviteter har utplånats under de följande nästan tusen åren av storskaligt bergsbruk, säger Johan Rydberg, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Även om de nya resultaten från Falun visar att kopparbrytningen där antagligen inte startade förrän på 1200-talet, visar nya och överraskande resultat att malmhantering pågick i Garpenberg mer än 1500 år tidigare. Analyser av ett sedimentarkiv från Gruvsjön vid Garpenbergs gruvfält visar tydliga spår av malmbrytning redan under tidig Järnålder. Etableringen av gruvdriften i Garpenberg verkar ha skett i tre steg. En första fas från 375 till 175 f.Kr., sedan ytterligare en kortare fas från 115 till 275 e.Kr, och därefter kontinuerlig gruvdrift från 400-talet och fram till dagens gruvbrytning som drivs av Boliden AB.

– Detta visar att koppar brutits i Sverige redan 400 år före Kristus – det vill säga mer än dubbelt så länge jämfört med vad vi tidigare trott, säger Richard Bindler.

Originalartiklar:

Bindler, R., Rydberg, J. (2016): Revisiting key sedimentary archives yields evidence of a rapid onset of mining in the mid-13th century at the Great Copper Mountain, Falun, Sweden. Archaeometry 58, 642-658.

Bindler, R., Karlsson, J., Rydberg, J., Karlsson, B., Berg Nilsson, L., Biester, H., Segerström, U. (2017): Copper-ore mining in Sweden since the pre-Roman Iron Age: lake-sediment evidence of human activities at the Garpenberg ore field since 375 BCE. Journal of Archaeological Science: Reports 12, 99-108.

För mer information, kontakta gärna:

Richard Bindler, professor
Telefon: 090-786 9742
E-post: richard.bindler@umu.se

Johan Rydberg, förste forskningsingenjör
Telefon: 090-786 7101
E-post: johan.rydberg@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.