Gå direkt till innehåll
Livsstil och längd påverkar risken för cancer

Pressmeddelande -

Livsstil och längd påverkar risken för cancer

Halterna av manliga könshormoner i blodet påverkar inte risken för prostatacancer. Däremot har längre personer en ökad risk att drabbas av cancer och även dö på grund av cancer, jämfört med korta personer. Det visar Sara Wirén i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 5 juni.

Sara Wirén har i sitt avhandlingsarbete undersökt två olika frågeställningar. Den ena handlar om sambandet mellan hormoner, fertilitet och risken för prostatacancer och den andra om kroppslängd och risken för cancer och cancerdöd, när det gäller alla cancerformer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland svenska män, varje år får närmare 10 000 män denna diagnos. Kända riskfaktorer är hög ålder, ärftlighet och etniskt ursprung. Även nivåer av manligt könshormon, testosteron, anses påverka denna risk.

I Sara Wiréns studie fanns dock inga belägg för att testosteronnivåer påverkade risken för prostatacancer. Däremot hade barnlösa män en minskad risk för prostatacancer, jämfört med fäder. Det kan, anser Sara Wirén, delvis förklaras av sociala skillnader eftersom utbildningsnivå kan påverka benägenheten att mäta sitt PSA, vilket i sin tur påverkar risken för prostatacancer.

– Att vara barnlös kan även vara ett indirekt mått på låg fertilitet, vilket skulle kunna vara biologiskt kopplat till risken för prostatacancer via lägre testosteronnivåer. Men i vår uppföljningsstudie i Tvillingregistret hade fäder med fleräggstvillingar – ett indirekt mått på hög fertilitet – ingen ökad risk för prostatacancer, jämfört med andra fäder, säger Sara Wirén.

Hon konstaterar vidare i sin avhandling att långa personer – både män och kvinnor – hade en något ökad risk att få cancer och dö i cancer jämfört med korta personer. Samband var starkast för malignt melanom, en allvarlig form av hudcancer.

– Att längre individer har en något ökad risk för cancer och död i cancer får ses som ett uppslag för vidare forskning för att kartlägga orsakerna, och inte något som kan användas i riskbedömning för individer, säger Sara Wirén.

Sara Wirén baserar sina studieresultat i avhandlingen på material från Medicinska biobanken i Umeå, samt databasen Prostate Cancer database Sweden (PCBaSe) med över 100 000 fall av prostatacancer, Tvillingregistret samt Me-Can, en studie med hälsokontroller från en halv miljon personer i Sverige, Norge och Österrike.

Sara Wirén är uppvuxen i Linköping, Östergötland. Hon är doktorand vid institutionen för kirurgi och perioperativa vetenskaper, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, samt ST-läkare vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus. Hon kan nås på:
Telefon: 073-976 30 00
E-post: sara.wiren@umu.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Sara Wirén

Torsdag den 5 juni försvarar Sara Wirén, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Prospektiva studier på hormonella och livsstilsrelaterade faktorer och risk för cancer. (Engelsk titel: Prospective studies of hormonal and life-style related factors and risk of cancer).
Opponent: Alicja Wolk, professor, institutet för miljömedicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Pär Stattin.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus.

Avhandlingen är publicerad digitalt.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.