Gå direkt till innehåll
Många skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan

Pressmeddelande -

Många skolbarn med matallergier undviker baslivsmedel i onödan

En studie kring överkänslighet mot baslivsmedlen mjölk, ägg, fisk och vete bland skolbarn visade att rapporterad överkänslighet var åtta gånger vanligare än den andel som vid tester faktiskt hade en påvisbar allergi. Detta visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– De flesta allergier mot baslivsmedel växer bort och därför är det viktigt att återkommande utvärdera om barnets misstänkta eller konstaterade allergi läkt ut, förklarar Anna Winberg, som är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och författare av avhandlingen.
– Föräldrar kan ha fått rådet att utesluta ett livsmedel på grund av misstänkt överkänslighet hos barnet under det första levnadsåret. Men de fortsätter ofta med eliminationsdieten tills barnet är mellanstadieåldern, utan att ”matallergin” utvärderas. Många skolbarn står därför på eliminationsdiet fast de inte längre behöver, vilket kan ge näringsmässiga konsekvenser. 

I studien ingick alla skolbarn i årkurs 1 och 2, i Luleå, Piteå och Kiruna kommuner. Den visade att matallergi i själva verket var ovanlig bland barn som helt undvek baslivsmedel på grund av en upplevd överkänslighet. Studien visade bland annat att:
  • rapporterad födoämnesöverkänslighet i åldrarna 7-8 var vanligt (21 procent) och i en uppföljning vid 11-12 år hade andelen ökat till 26 procent
  • rapporterad allergi mot baslivsmedel var åtta gånger högre (5 procent) än den allergiförekomst som påvisades i allergitest (0,6 procent)
  • trots att 14,5 procent av barnen, vid 11-12 års ålder, uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av upplevd överkänslighet, kunde pågående mjölkallergi endast påvisas hos 3 procent av dessa barn
  • barn med pågående eller utläkt mjölkallergi hade lägre Body Mass Index (BMI) än barn som inte undvek mjölk

Exakta data kring förekomst av matallergier i Sverige saknas men tros drabba omkring 5-8 procent av barn och 3-5 procent av vuxna. Yngre barn med matallergi är oftast allergiska mot baslivsmedel, framför allt mjölk. Äldre barn och vuxna är oftare allergiska mot nötter, fisk och skaldjur. Det är sedan tidigare känt att majoriteten av barn som är allergiska mot baslivsmedel växer ifrån sin allergi och att utläkning oftast sker innan skolåldern.

– Studieresultaten visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser och att återkommande utvärdera barns matallergier för att undvika att livsmedel elimineras i onödan, säger Anna Winberg.

I studien undersöktes även biomarkörer i blod- och avföringsprover i samband med allergitesten, även kallade matprovokationer. Några av de analyserade biomarkörerna visade lovande resultat som möjliga, framtida prognostiska markörer för födoämnesallergi. Dessa resultat behöver dock valideras med ytterligare studier.

Om studien:
Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå Universitet. 2006 bjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Kiruna och Piteå in till studien, som omfattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. 2585 barn (96%) deltog. När barnen var 11-12 år, gjordes en uppföljning med samma metoder samt mätning av BMI. Deltagandet var lika högt vid uppföljningen 2010. Barn med upplevd allergi mot baslivsmedel bjöds in till klinisk undersökning och provtagning. De barn som bedömdes ha en pågående allergi undersöktes vidare med en dubbelblind matprovokation.

Anna Winberg är från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för klinisk vetenskap arbetar Anna som barnläkare på Barn-och Ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 19 februari försvarar Anna Winberg,Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, sin avhandling med titeln: Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn: validering med dubbelblind placebokontrollerad födoämnesprovokation och biomarkörer. (Engelsk titel: Epidemiology of food hypersensitivity in schoolchildren: validation by double-blind placebo-controlled food challenges and biomarkers). Opponent: Professor Sibylle Koletzko, Division of Peadiatric Gastroenterology and Hepatology, Ludwig Maximilians University, Munich, Germany. Huvudhandledare: Christina West.

Disputationen äger rum kl. 13:00 i Bergasalen, Byggnad 27, Norrlands universitetssjukhus

För mer information, vänligen kontakta:

Anna Winberg, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet
Telefon: 073-044 1934/090-785 2138
E-post: anna.winberg@umu.se
Högupplöst porträttfoto

Foto: Wikipedia

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.