Multiresistenta hudbakterier sprids på sjukhus

Genetiskt närbesläktade hudbakterier som utvecklat resistens mot flera olika antibiotika och som kan orsaka svårbehandlade vårdrelaterade infektioner finns och tycks spridas inom och mellan sjukhus i Sverige. Det skriver Micael Widerström i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 3 september.

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är bakterier som tillhör den skyddande bakteriefloran på huden och sällan orsakar infektioner hos friska människor. KNS, och särskilt artenStaphylococcus epidermidis, är dock en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner, i synnerhet infektioner efter olika typer av proteskirurgi. Dessa infektioner är ofta svårbehandlade eftersom vissa stammar av S. epidermidis blivit motståndskraftiga mot flertalet antibiotika (multiresistenta), samt har en förmåga att fästa på och bilda en så kallad biofilm kring katetrar och inopererade proteser.

Micael Widerström påvisar i sitt avhandlingsarbete genetiskt närbesläktade stammar av multiresistenta S. epidermidis, hos sjukhusvårdade patienter från flertalet av totalt elva undersökta sjukhus i norra Europa, varav åtta svenska. Dessa närbesläktade stammar kunde inte påvisas bland friska personer i samhället. Resultatet tyder på att vissa stammar av S. epidermidis som har en särskild förmåga att anpassa sig till sjukhusmiljön tycks spridas inom och mellan svenska sjukhus.

Nuvarande antibiotika- och hygienrutiner tycks inte förhindra att dessa stammar får fotfäste i sjukhusmiljön. Mekanismerna för hur dessa multiresistenta bakterier sprids på våra sjukhus behöver kartläggas för att vi ska kunna minska risken och kostnader för vårdrelaterade infektioner.

Avhandlingen beskriver även en annan art av koagulasnegativa stafylokocker,Staphylococcus saprophyticus. Denna är en vanlig orsak till urinvägsinfektion som yngre och medelålders kvinnor förvärvar utanför sjukhusmiljön. Det är oklart hur urinvägsinfektioner orsakade av S. saprophyticus sprids samt om vissa genetiska varianter är särskilt benägna att ge upphov till denna typ av infektioner. I undersökningen kunde samma genetiska variant av S. saprophyticus påvisas i urinprov från kvinnor i olika länder och med flera års mellanrum. Detta tyder på att vissa genetiska varianter av S. saprophyticus är etablerade som orsak till urinvägsinfektion samt tycks spridas inom och mellan länder.

För mer information, kontakta:
Micael Widerström, doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet samt läkare vid Länssjukhuset i Östersund, på
070-698 19 60
mikael.widerstrom@jll.se
Högupplöst porträttbild

Fredag 3 september försvarar Micael Widerström, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Molecular epidemiology of coagulase-negative staphylococci in hospitals and in the community. Svensk titel: Molekylär epidemiologi hos koagulasnegativa stafylokocker på sjukhus och i samhället. 

Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, by. 6L, NUS. Opponent är docent Bo Söderquist, Örebro universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34289