På jakt efter läkemedel som påverkar kroppens cannabis

Nya substanser som hämmar nedbrytningen av kroppens eget cannabis kan ligga till grund för framtidens smärtläkemedel. Det förutspår Emmelie Björklund i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 5 september.

– Det återstår mycket forskning innan ett färdigt läkemedel finns på marknaden, men faktum är att vi redan nu kan lyfta fram tre substanser, som har potential att i framtiden fungera som smärtstillande läkemedel, säger Emmelie Björklund, som är doktorand vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, enheten för farmakologi.

Trots att kroppens egna cannabisliknande substanser, endocannabinoider, har visat sig ha positiv effekt vid smärta och inflammation i djurmodeller är deras betydelse vid smärttillstånd hos människan relativt okänd. Endocannabinoider, bildas vid olika sjukdomstillstånd, till exempel vid smärta och inflammation. Eftersom kroppens celler snabbt tar upp och bryter endocannabinoiderna, är deras effekt kortvarig. Det är idag oklart hur endocannabinoiderna tas upp av cellerna, däremot är det känt att nedbrytningen inne i cellen sker med hjälp av enzymerna fettsyraamidhydrolas (FAAH) och monoacylglycerollipas (MGL). Därför har dessa enzymer varit i fokus för Emmelie Björklunds forskning.

– Syftet med mina studier har varit att hitta nya substanser som kan ge en smärtlindrande effekt genom att stoppa nedbrytningen via FAAH och MGL. Den stora utmaningen är att identifiera nya kemiska substanser, som kan tjänstgöra som startmolekyler för läkemedelsutveckling, säger Emmelie Björklund.  

Ett sätt är att hitta nya uppslag bland kemiska föreningar som kan blockera de båda enzymerna är att söka bland substanser som redan är, eller har varit, läkemedel. Fördelen med detta tillvägagångssätt är enligt Emmelie Björklund att det kan leda till substanser som interagerar med mer än ett biologiskt målprotein, vilket i sin tur kan ge bättre behandlingseffekt. Resultaten i Emmelie Björklunds avhandling visar bland annat att tre substanser, Flu-AM1 (besläktad med värktabletten flurbiprofen), ketokonazol, samt troglitazon kan hämma FAAH eller MGL, och därmed blockera nedbrytningen av endocannabinoider.

I avhandlingsarbetet har Emmelie Björklund även studerat kronisk smärta och vävnadsskada i hälsenan, så kallad akillestendinos. Tillståndet är besvärligt och man kan idag inte helt redogöra för orsaken till denna smärta. I avhandlingen visar hon att uttrycket av cannabinoidreceptor 1, är förändrat i den smärtande senan jämfört med senor som inte gör ont.

Emmelie Björklund är uppvuxen i Boden. Hon har en magisterexamen i biomedicin och är doktorand vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, enheten för farmakologi, Umeå universitet. Hon kan nås på:
Telefon: 073-049 10 53 eller 090-785 15 14
E-post: emmelie.bjorklund@pharm.umu.se

Fredag den 5 september försvarar Emmelie Björklund, institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, enheten för farmakologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Endocannabinoidsystemet: En translationell studie från Achilles tendinos till cyklooxygenas” (engelsk titel: The endocannabinoid system: A translational study from Achilles tendinosis to cyclooxygenase).


Disputationen äger rum kl. 09.00 i byggnad 6E (Biomedicinhuset), sal E04, Norrlands universitetssjukhus. Opponent: Peter Zygmunt, professor, Lunds universitet. Handledare: Christopher Fowler

Avhandlingen är publicerad digitalt.