Paleolitisk kost minskar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Flera studier gjorda vid Umeå universitet visar att paleolitisk kost förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis övervikt, leverfett, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck. Detta enligt en avhandling av Julia Otten vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

– Vår västerländska livsstil är den viktigaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Möjligen beror detta på att vår metabolism fortfarande är programmerat för att leva som jägare-samlare. Denna hypotes stärks av att nutida ursprungsbefolkningar som lever på en typisk paleolitisk kost, som exempelvis inuiter på Grönland eller befolkningen på Kitavaöarna, har en påfallande låg frekvens av hjärt-kärlsjukdom, säger Julia Otten.

Paleolitisk kost, även kallad stenåldersdieten, är baserad på grönsaker, frukt, bär, magert kött, fisk, skaldjur, nötter och ägg. Enligt Julia Otten visar studierna att en paleolitisk kost har en kraftfull minskande effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar såsom leverfetthalt, fetthalt i muskler och insulinkänslighet.

I en studie med 70 överviktiga postmenopausal kvinnor jämfördes den paleolitiska kosten med en vanlig hälsosam kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Resultaten efter sex månader visade att kvinnorna som åt den paleolitiska kosten såg en större viktminskning samt minskning av blod- och leverfettnivåer än hos kontrollgruppen. Efter två år märktes dock inte längre någon skillnad mellan grupperna.

Även i en annan studie med 32 individer med typ 2 diabetes visade sig den paleolitiska kosten ha liknande positiva effekter. Efter 12 veckor märktes viktminskning, minskning av blodtryck och fetthalt i lever och muskel, samt en förbättrad insulinkänslighet. Studien visade också att fysisk träning inte hade någon märkbar effekt utöver de förändringar i riskfaktorer som kopplats till den paleolitiska kosten. Fysisk träning visade sig till och med ha motsatt effekt och motverkade minskningen av fetthalter i lever och muskel.

– Tidigare forskning har visat att en frisk persons lever kan ändra sin fetthalt mycket snabb. Vid bantning minskar leverfettnivåer inom loppet av några få dagar och vid träning ökar dem under ett enda träningstillfälle. Men bara en frisk lever är kapabel till de snabba ändringarna i fetthalt, säger Julia Otten.

Julia Otten arbetar som endokrinolog vid Medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus, där hon är diabetesansvarig läkare. Hon är uppvuxen i Tyskland och flyttade till Sverige 2001. Julia genomförde sin AT-tjänstgöring och påbörjade sin ST i Sollefteå. Hon flyttade till Umeå 2007, där hon avslutade sin utbildning i internmedicin och endokrinologi och påbörjade sina doktorandstudier på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 28 oktober försvarar Julia Otten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Effekter av paleolitisk kost och träning på leverfett, muskelfett och insulinkänslighet. (Engelsk titel: Effects of a paleolithic diet and exercise on liver fat, muscle fat and insulin sensistivity). Fakultetsopponent: Professor Bo Angelin, Enheten för metabolism, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Professor Tommy Olsson.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Hörsal 933, Unod B9, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Julia Otten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
090-785 8406/ 070-334 1559; julia.otten@umu.se