Gå direkt till innehåll
Ljusa hårceller i övre delen av epitelet och mörka stödjecellerna som omsluter hårcellerna. (A) Före tillsättande av antibiotikum. (B) Bara ett fåtal hårceller finns kvar efter 24 timmar. (C) Tydlig återkomst av hårceller efter 17 dagar.
Ljusa hårceller i övre delen av epitelet och mörka stödjecellerna som omsluter hårcellerna. (A) Före tillsättande av antibiotikum. (B) Bara ett fåtal hårceller finns kvar efter 24 timmar. (C) Tydlig återkomst av hårceller efter 17 dagar.

Pressmeddelande -

Sinnescellerna i balansorganet kan återväxa efter skada

Forskning vid Umeå universitet visar att utrikeln – som är ett av innerörats fem balansorgan hos däggdjur – kan odlas i sin helhet, med välmående sinnesceller och omgivande stödjeceller som resultat.

I en ny avhandling presenteras forskning som visar att sinnesceller i balansorganet som dött efter att ett giftigt ämne tillsatts ökar igen efter en tid. Resultaten tyder på att det är stödjeceller som genomgår en succesiv förvandling och utvecklas till nya sinnesceller utan att det först skett en celldelning.

– Balansproblem är vanliga, särskilt hos äldre, och kan i många fall bero på att sinnescellerna i utrikeln eller andra delar av balansorganet är skadade, säger Mimmi Werner, som är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och författare av avhandlingen.
– Stödjecellerna har en viss förmåga att förvandla sig till sinnesceller och om man kan stimulera denna förmåga skulle många kunna bli hjälpta med att återfå balansen.

I sin forskning har Mimmi Werner odlat hela utriklar under fyra veckors tid. Genom att tillsätta ett antibiotikum som är giftigt för sinnescellerna har forskaren kunnat studera återväxten och vad som händer med sinnescellerna och stödjecellerna.

Sammanfattningsvis visar resultaten att både sinnescellerna och stödjecellerna överlever bra vid lång tids odling. Då man tillsätter ett giftigt antibiotikum dör merparten av sinnescellerna. Stödjecellerna fyller då ut platsen för de döda sinnescellerna väldigt snabbt och efter cirka två veckor börjar vissa av stödjecellerna att förvandla sig till nya sinnesceller.

Mimmi Werner är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, vid Umeå universitet. Hon är överläkare i öron- näs- och halssjukdomar vid länskliniken för öron-näs och halssjukdomar i Västernorrlands läns landsting. Mimmi är bosatt i Umeå.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 9 september försvarar Mimmi Werner, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron- näs- och halssjukdomar sin avhandling med titeln: Regeneration av innerörats vestibulära hårcellsepitel - in vitrostudier av råtta (Engelsk titel: Hair cell regeneration in vestibular epithelia - A study in an in vitro model). Opponent: Professor Andrew Forge, Centre for Auditory Research, UCL Ear Institute, London, England. Huvudhandledare: Professor Diana Berggren.

Disputationen äger rum kl. 09.00 hörsal D, Undervisningsnod T 9, byggnad 1 D, plan 9, Norrlands Universitetssjukhus (NUS), Umeå.

För mer information, vänligen kontakta:
Mimmi Werner, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron- näs- och halssjukdomar
mive01@yahoo.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.