Gå direkt till innehåll
Tommy Henriksson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. Foto: Kristin Olsson. Bilden är fri för publicering.
Tommy Henriksson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. Foto: Kristin Olsson. Bilden är fri för publicering.

Pressmeddelande -

Skillnader i ekonomi och fysik för damishockey i Sverige och Amerika

Kvinnliga ishockeyspelare i Nordamerika har betydligt bättre ekonomiska förutsättningar samt bättre benstyrka och löpacceleration än svenska damishockeyspelare, som i gengäld har mindre kroppsfett. Det visar Tommy Henriksson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– De skilda fysiologiska profilerna mellan svenska och nordamerikanska damishockeyspelare speglar förmodligen olika fokus i träningen. Det kan härledas till olika sociokulturella förutsättningar och ekonomiska förutsättningar, säger Tommy Henriksson.

I sin doktorsavhandling har Tommy Henriksson utgått från fysiologiska mätningar och enkäter med 119 kvinnliga ishockeyspelare från Sverige och Kanada samt kvalitativa intervjuer med åtta tränare i Sverige, Kanada och USA.

Resultaten visar att de nordamerikanska spelarna hade högre maximal isometrisk benstyrka. Bättre löpacceleration och hoppkapacitet i stående längdhopp på ett ben samt högre anaerob uthållighet på is. De svenska spelarna hade istället mindre kroppsfett, mer fettfri massa och högre aerob kapacitet.

Avhandlingen visar att fälttester i princip är lika bra som laboratorietester när det gäller att förutsäga skridskoåkningsförmåga.

– Det är möjligt att den kanadensiska profilen är bättre anpassad för ishockeyprestation än den svenska eftersom enbenstester och stående längdhopp visade sig ha ett starkt samband med skridskoåkning, säger Tommy Henriksson.

Avhandlingen pekar på mycket stora skillnader i ekonomiska förutsättningar för kvinnliga ishockeyspelare i USA och Kanada jämfört med i Sverige. De nordamerikanska damspelarna kan tack vare system med studiefinansiering via stipendier få ekonomiskt stöd långt upp i åldrarna, medan de svenska spelarna tvingades bekosta sitt idrottande själva efter att de gått ut gymnasiet.

– Förhoppningsvis kan resultaten i avhandlingen bidra till att man kan nyttja damhockeyns knappa resurser effektivare och förbättra prestationen. Men man kommer inte ifrån att ekonomiskt och strukturellt stöd är faktorer som måste förbättras för att damhockeyn ska kunna utvecklas, säger Tommy Henriksson.

Tommy Henriksson är uppväxt i Malmberget och arbetar idag med fysträning och fysiologiska tester på Umeå Performance Center.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Tommy Henriksson
Telefon: 090-786 66 11 
Mobil: 070-3735981
E-post: tommy.henriksson@umu.se

Om disputationen
Tommy Henriksson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 12 januari sin avhandling med titeln: Fysiologiska och sociokulturella förutsättningar för prestation inom damishockey. (Engelsk titel: Physiological- and socio-cultural conditions for performance in women's ice hockey) Fakultetsopponent: Professor Truls Raastad, Seksjon for fysisk prestasjonsevne, Norges Idrottshögskola. Plats: Norrlands universitetssjukhus, sal Betula. Kl. 09.00-12.00.

Evenemang 24 januari: Idrottslunch om förutsättningar och prestation inom damishockey

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.