Gå direkt till innehåll
Skinnstrumpa, Hjortfot och de andra – 100 år av svenska indianböcker

Pressmeddelande -

Skinnstrumpa, Hjortfot och de andra – 100 år av svenska indianböcker

Yvonne Pålsson
Säg Skinnstrumpa eller Hjortfot och många äldre män får något nostalgiskt i blicken. Generation efter generation av framförallt pojkar slukade indianböcker och omsatte dem i lekar där man tillverkade fjäderskrudar, målade ansiktet med grälla färger och sköt med pilbågar.

I en ny avhandling, I Skinnstrumpas spår. Svenska barn- och ungdomsböcker om indianer, 1860-2008, beskriver Yvonne Pålsson utvecklingen av indianböcker i Sverige med fokus på svenska indianboksförfattare. Där visar hon hur utgivningen tog sin början och hur populära böckerna var hos läsarna och hur indianböckerna påverkades av det radikala 1960-talet och hur utgivningen minskade i takt med läsarnas avtagande intresse.

– Indianböcker som Den siste mohikanen av James Fenimore Cooper, började översättas och bearbetas för barn redan vid 1800-talets mitt. De svenska indianboksförfattarna var starkt påverkade av dessa föregångare, även om huvudpersonerna nu kom från Sverige, berättar Yvonne Pålsson och fortsätter:

– En traditionell indianbok beskriver jag som en äventyrsberättelse om konfrontationer mellan indianer och vita, oftast skildrade ur de vitas perspektiv, med överfall och tillfångatagande som vanliga motiv och med handlingen förlagd till de djupa skogarna eller prärien.

– Indianerna beskrivs antingen som onda och blodtörstiga eller goda och ädla. I båda fallen är de underlägsna de vita och dömda till undergång eftersom civilisationen måste främjas.

På 1960-talet ändrades perspektivet så att indianerna blev huvudpersoner. Författarna tog reda på fakta genom att sätta sig in i indianernas historia och även besöka indianreservat i USA. Istället för spännande äventyr ges dokumentära beskrivningar av indianskt liv och kampen för att bevara sin identitet i det amerikanska samhället.

Här kommer postkoloniala teorier väl till pass. Den manliga dominans som tidigare präglat indianböckerna minskar genom att både huvudpersoner och läsare nu kan vara av kvinnligt kön.

Under 1900-talets sista decennier försvann indianboken nästan helt från den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen. De spännande äventyren och kampen mellan ont och gott hittar läsarna numera i fantasylitteraturen. I USA och Kanada skrivs biografiskt präglade ungdomsromaner av indianerna själva, men dessa översätts sällan till svenska.

Disputationen äger rum fredag 17 maj, kl 10.00, i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Anna Nordenstam, docent, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Länk till avhandlingen I Skinnstrumpas spår. Svenska barn- och ungdomsböcker om indianer, 1860-2008

Kontaktuppgifter: Yvonne Pålsson, e-post: yvonne.palsson@telia.com tel: 040-480124 eller 073-0441758

Länk till pressbild Yvonne Pålsson


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.