Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Svaj och ojämn gång kan förutspå fallolyckor

Genom att studera hur personer går och står kan man i viss mån förutsäga vilka äldre som löper ökad risk att falla och drabbas av benbrott. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.

Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.

– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.

I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.

– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.

Jonas Johansson är uppväxt i Södertälje och magister i idrottsmedicin vid Umeå universitet. Han arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Jonas Johansson
Mobil: 070-299 03 16
E-post: jonas.johansson@umu.se

Om disputationen
Jonas Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 9 februari sin avhandling med titeln: Initiativ för ett hälsosamt åldrande - fall och frakturprediktion. (Engelsk titel: The Healthy Ageing Initiative - Predictors of Falls and Fractures) Fakultetsopponent: Professor Jon Karlsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Peter Nordström. Tid: Kl. 09.00-12.00. Plats: KBC-huset, KBE303, Carl Kempe-salen, Umeå universitet.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.