Tallolja och terpentin – inte längre massabrukens biprodukter

Terpentin är en riklig sidoström vid massatillverkning i Norden. Mikhail Golets har utvecklat nya heterogena katalytiska material för att omvandla tallolja, råterpentin och terpener till värdefulla kemikalier. Han försvarar sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet torsdagen den 4 december.

– Det ser lovande ut! Jag har framgångsrikt lyckats tillverka utgångsämnen som kan användas för framställning av dofter, läkemedelsföreningar, plaster, hartser, bioflygbränsle och mycket annat, säger Mikhail Golets.

Trots terpentinets intressanta egenskaper och lovande användningsområden förbränns vanligen en stor del av denna fraktion i massafabrikens sodapannor för att utvinna energi.

Den kemiska sammansättningen hos vedens extraktivämnesströmmar varierar. Det beror på den specifika kemiska behandlingen i bruket - olika kokprocesser i massatillverkningen ger upphov till olika kemiska förändringar. Den mest förekommande terpentinföreningen i Europa är α-pinene och därför har Mikhail Golets huvudsakligen fokuserat på denna.

Mikhail Golets har studerat prestandan för α-pinen för ett stort antal olika slags kemiska reaktioner såsom oxidation, acetoxylering, isomerisering, dehydroisomeration och hydrering. Som råmaterial använde Mikhail Golets bland annat kommersiellt renad α-pinen samt råterpentin från Ortvikens massafabrik i Sundsvall.

Samtidigt har han ingående undersökt olika heterogena katalytiska nanomaterial och deras egenskaper. Han har använt både kommersiella heterogena katalysatorer (Amberlyst 70) samt katalysatorer som framställts vid Umeå universitet(olika metaller på Al-SBA-15).

En potentiell kemisk process i stor skala är oftast endast lönsam om den går att genomföra i den existerande kemiska industrin, vilken ständigt är under utveckling. Mikhail Golets menar att införande av heterogena katalysatorer skulle öppna dörrar till att uppgradera redan befintliga processer i massafabriker till mer ekologiska och kostnadseffektiva system. En riklig biprodukt kan omvandlas till specialkemikalier med högt förädlingsvärde.

– Framför allt kan olika biobränsle och plaster framställas ur träextrakt som ett alternativ till de konventionella oljekällorna. Att ta fram alternativ till olja blir allt mer brådskande i ljuset av både ”peak-oil” och hotet av klimatförändring, säger Mikhail Golets.

Mikhail Golets har utfört sina studier inom forskningsmiljön Bio4Energy. Han har tillhört företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Avhandlingen har publicerats digitalt

Om Bio4Energy

Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå samt Luleå tekniska universitet, forskningsinstitutet Innventia och ett omfattande industrinätverk.
http://www.bio4energy.se

För mer information, kontakta gärna:

Mikhail Golets, kemiska institutionen
Telefon: 076 - 104 33 81
E-post: mikhail.golets@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Ajaikumar Samikanuu

Om disputationen:

Torsdagen den 4 december försvarar Mikhail Golets, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Maximized value-added upgrading of extrectives. Heterogenous catalysis of monoterpenes to chemicals. Svenks titel: Uppgradering av monoterpener till specialkemikalier med högt förädlingsvärde via heterogen katalys.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i stora hörsalen, KBC-huset.
Fakultetsopponent är Prof. Evgeny Rebrov, Chemical engineering, University of Warwick, United Kingdom.

Mikhail Golets föddes 1987 i Sankt Petersburg, Ryssland. Han har en dubbel masterexamen i Chemical Engineering från Lappeenranta University of Technology i Finland och Saint-Petersburg State Forestry Academy, Ryssland.