Träningsprogram för personer med demens gav förbättrad balans och minskat hjälpbehov

Regelbunden träning stärker balansen hos personer med demens och leder till minskat hjälpbehov. Detta visar ny forskning kring friskvård och hälsa för personer med demens som är gjord vid Umeå universitet och som idag publiceras i forskningstidskriften JAGS.

I en unik studie med personer med demens på äldreboenden har Umeåforskare kommit fram till att regelbunden träning i form av övningar, som liknar vardagliga rörelsemoment och utförs med hög intensitet, kan förbättra balans och minska vardagliga hjälpbehov som exempelvis att förflytta sig och vid toalettbesök. Träningspass på 45 minuter, två till tre dagar i veckan, kan bidra till förbättrad livskvalité för personer med demenssjukdom, en progressiv sjukdom som leder till gradvis nedsatt kognitiv förmåga och fysiska nedsättningar.

2012 så fanns enligt Socialstyrelsen 150 000 personer med demens i Sverige, en siffra som väntas öka till minst 250 000 år 2050 i takt med att andelen äldre bland befolkningen ökar. Med en växande andel individer med demens i samhället så ökar vårdbehovet och vårdkostnader. För närvarande kostar demenssjukdom samhället ungefär 60 miljarder kronor per år, enligt Socialstyrelsen.

– Regelbunden träning har en positiv effekt för personer med demens och borde därför vara en del av vården på äldreboenden. Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet och förste författare av artikeln.

Studien, som beskrivs artikeln med titeln Effects of a high-intensity functional exercise program on dependence in activities of daily living and balance in older adults with dementia, är en del i den större studien Umeå Dementia and Exercise Study (UMDEX), som gjordes på personer med demens på äldreboenden under 2011-2012. I nästa steg ska forskargruppen vid enheterna för fysioterapi och geriatrik analysera vilken effekt träning hade på bland annat gångförmåga och kognitiv förmåga hos målgruppen, samt hur patienter och tränare upplevde träningsprogrammet.

I den publicerade studien ingick en grupp med 186 personer med demens på 16 olika äldreboenden i Umeåområdet, som alla var 65 år eller äldre och i behov av personlig vård. Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena fick ta del av ett högintensivt funktionellt träningsprogram under handledning av fysioterapeuter. I träningsgruppens program ingick olika funktionella övningar såsom benstyrka-, balans- och gångövningar, vilka återspeglar vardagliga rörelser. Träningspassen på 45 minuter skedde två till tre gånger i veckan under 4 månaders tid.

Istället för träning fick den stillasittande kontrollgruppen ta del av stimulerande aktiviteter i form av gemensamma prat-, sång- och högläsningsstunder. Detta för att kontrollera för de positiva effekter som mental stimulans genom gemenskap och uppmärksamhet har. Samtliga deltagare testades före träningen samt fyra och sju månader efter det att träningen avslutats.

På grund av demenssjukdomars progressiva förlopp märktes under perioden försämringar i självständighet i vardagliga aktiviteter hos alla deltagarna i studien. Men hos träningsgruppen skedde försämringarna i en långsammare takt och dessutom märktes förbättringar i balans. De positiva effekterna av träningen skiljde sig mellan olika demenstyper, där gruppen med vaskulärtypisk demens såg större effekter av träning än Alzheimer-patienter. För att bättre kunna planera och genomföra träning för demenssjuka så kan det därför vara viktigt att identifiera demenstyp.

Läs en digital publicering av artikeln i tidskriften JAGS

Mer information om UMDEX-studien

Om artikeln:
JAGS, Artikel: Effects of a high-Intensity functional exercise program on dependence in activities of daily living and balance in older adults with dementia. Författare: Annika Toots, Håkan Littbrand, Nina Lindelöf, Robert Wiklund, Henrik Holmberg, Peter Nordström, Lillemor Lundin-Olsson, Yngve Gustafson, Erik Rosendahl.
DOI: 10.1111/jgs.13880

För mer information, vänligen kontakta:
Annika Toots, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheterna för fysioterapi och geriatrik, Umeå universitet
Telefon: 090-785 8764
E-post: annika.toots@umu.se

Foto: MostPhotos.com

Porträttfoto för nedladdning