En trygg skolstart för alla elever

Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska alla förskolor och skolor upprätta en likabehandlingsplan som styr det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planen redogör för vilka rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda akuta situationer. Pedagog Stockholm har samlat in exempel på likabehandlingsplaner från några av stadens skolor.

Prata om näthat

Erik Jaråker, förstelärare och IKT-pedagog på Bäckahagens skola menar att skolan har ett ansvar för att förebygga näthat eftersom skolan förser eleverna med digital utrustning . Han har undervisat alla sjuor om nät-etikett, källkritik och hur man motarbetar och hanterar näthat och undervisningen har skapat stort engagemang hos eleverna.

– Det här handlar ju om elevernas vardag som alla har någon erfarenhet eller åsikt om.

Hans fyra råd till eleverna är; Var kritisk. Ljug inte. Såra ingen. Anmäl det som inte känns okej.

Normkritik ger respekt för olikheter

Att passa in i gruppen är en stark drivkraft, inte minst för ungdomar, därför lägger elever tid på att vakta och rätta varandra istället för att lära sig och vara kreativa. Därför satsar utbildningsförvaltningen på att utbilda lärare i HBTQ- och mångfaldsfrågor samt normkritisk pedagogik för att stärka bemötandet och skapa en inkluderande kultur i skolan.

Grundskolor har fått ansöka om pengar för utbildning av personal, litteratur inköp eller HBT–certifiering via RFSL. På Mattuesskolan valde de att söka pengar för att köpa in litteratur med HBTQ–tema till skolbiblioteket. Slättgårdsskolan i Bredäng har sökt pengar för att utbilda personalen i normkritisk pedagogik.

Skolbibliotekarie Helene Andersson på Matteusskolan planerar att böckerna med HBTQ-tema ska få en egen hylla, samtidigt vill hon att eleverna ska få chansen att snubbla över dem. Hon tycker det är viktig att alla elever kan spegla sig i litteratur och att den kan hjälpa dem att upptäcka världen.

– Det är många tankar, många själar, som dagligen rör sig på skolan, filosoferar hon.

– Vi arbetar mycket med värdegrund på hela skolan. Våra elever har väldigt mycket kunskap om vad som diskuteras i samhället. De har många frågor kring HBTQ så vi tycker det är viktigt att lyfta, berättar Läraren och arbetslagsledaren Lise-Lotte Liljedal som deltagit i urvalet av böcker.

Gymnasieskolorna har fått söka pengar för att genomföra projekt som involverat både elever och lärare. Projekten inleds med att eleverna skickat signaler att skolorna har normer som begränsar elevernas handlingsutrymme och som skapar en känsla av att inte höra hemma eller räcka till. På Kungliga svenska balettskolan syftar projektet till att stärka elevernas självkänsla och ge dem verktyg att kunna förhålla sig kritiskt till dansvärlden med sin hårda konkurrens och prestations krav. Arbetet på Blackebergs gymnasium har handlat om att fler elever ska känna sig välkomna och hemma på skolan. 

– Det ska kännas att Blackebergs gymnasium är en skola för alla. Att ingen ska välja bort skolan för att de känner sig exkluderade eller att de inte känner sig hemma här. Om man får vara den man själv är och inte behöver visa upp en fasad tror jag att man presterar bättre i skolan, säger rektor Elisabeth Sandborgh.

Trygga och roliga raster

Många elever känner sig utsatta på rasten, då är det inte alltid en vuxen i närheten och reglerna för lekar kan vara otydliga. Flera skolor har börjat organisera sina raster för att de ska bli stimulerande och roliga för alla elever. På Mälarhöjdens skola arrangeras rastverksamheten av Lasse Berglund som ser till att det finns något att göra för alla elever. Sedan rastverksamheten startade har rapporteringen om bråk och mobbning på skolan minskat med mer än mer än 75 procent.

– Mälarhöjdens skola är med sina 1 200 elever Stockholms största grundskola. Det gäller verkligen för oss att skapa en personlig trivsam tillvaro på skolan. Med sitt engagemang, sin kreativitet och entusiasm har Lasse skapat en skolgård som välkomnar och inspirerar alla elever från förskoleklass till niondeklassare, säger skolans rektor Anne-Marie Julin.

På Slättgårdsskolan har de haft problem med kränkningar mellan elever i sociala medier på rasterna, eftersom de inte haft något att göra. Fritidspedagogen Susanne Ekelund berättar att skolan startat en rastverksamhet, där ansvariga pedagoger organiserar aktiviteter för att alla ska få vara med.

– Vi har koll på vilka elever som leker med vem, att alla får vara med och vilka som inte är ute på rasterna. Det gör att vi på ett tidigt stadium kan fånga upp konflikter och kan fråga eleverna vad de vill leka med, så att det finns aktiviteter på rasten. De barn som är lite blyga tyr sig till oss vuxna och då kan vi hjälpa dem att hitta lekkamrater, berättar hon.

Anna berättar att skolan har många barn som är i behov av särskilt stöd som tycker det är mycket enklare att leka när det är organiserat och tydligt vilka regler som gäller.

– De får delta i ett socialt samspel med andra på ett positivt sätt.