En av fem elever skolkar för att slippa prata inför klassen

En av fem elever på högstadiet och gymnasiet har någon gång mått så dåligt att de stannat hemma de dagar de ska tala inför klassen och 21 % har funderat över att inte gå till skolan för att slippa prata inför grupp. Det visar en ny undersökning som UR gjort bland 696 elever i åldrarna 13 – 18 år.

Trots att majoriteten av eleverna, nio av tio, uppger att de fått öva på hur man talar inför andra känner många ett obehag när de ska prata inför många människor. 18 % av eleverna är så rädda att de har avstått från att gå till skolan för att slippa tala inför andra och 21 % har övervägt att inte gå till skolan sådana dagar. Desto högre upp i åldrarna man kommer desto större är benägenheten att inte gå till skolan. Bland 17-åringarna mår 26 % så dåligt att de väljer att stanna hemma.

 – Nästan samtliga lärare som vi har träffat under vår förstudie har haft med sig berättelsen om eleven som inte vågar tala inför klassen. Muntlig framställan och retorik får en allt större betydelse i skolan – samtidigt som få av lärarna har utbildning i retorik då det inte ingår inte i lärarutbildningen. Lärarna efterlyser metoder och material för att kunna arbeta med retorik. Och vår undersökning visar att behovet är stort även hos eleverna, säger Christina Friborg, utbildad lärare och projektutvecklare på UR.

Undersökningen visar också att majoriteten känner ett obehag när de ska tala inför klassen och att många av eleverna upplever att skolan brister när det gäller stöd till de rädda eleverna.  Andelen som alltid är rädda eller nervösa när de ska tala inför andra är 26 % och 50 % är rädda eller nervösa ibland. Obehaget är större bland flickorna än bland pojkarna. 34 % av flickorna är alltid rädda eller nervösa, mot 19 % av pojkarna. Eleverna upplever också ett bristande stöd från skolans sida. 35 % uppger att de skulle behöva mer stöd för att komma över rädslan och 38 % menar att de inte fått något eller mycket lite stöd av de vuxna på skolan.

I skolans nya läroplaner läggs det stor vikt vid förmågan att kommunicera muntligt.  Numera ska elevernas språkliga förmåga bedömas i samtliga ämnen, inte bara i svenska.  UR har frågat 696 ungdomar i åldrarna 13 – 18 år om hur de fått arbeta med muntlig framställan i skolan, hur eleverna upplever talsituationen och vilket stöd de rädda eleverna får. Undersökningen har utförts av GfK på uppdrag av UR.

UR satsar på retorik under 2012

Att bli lyssnad på är en demokratisk rättighet. Att alla kan, vågar och vill tala och lyssna – oavsett bakgrund och social tillhörighet – är en självklar grund i ett demokratiskt och öppet samhälle. UR gör därför under 2012 en bred satsning inom ämnet retorik. Kärnan i UR:s retoriksatsning är att få den tysta eleven att våga prata och den pratiga eleven att börja lyssna. Att stärka alla elevers självkänsla med hjälp av retorik.

I radioserien Retorikmatchen möts sjätteklassare från 16 klasser runt om i landet i en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. I Tungan rätt i mun får fem barn arbeta ihop med retorikcoachen Elaine Eksvärd. Tv-serien Helt blackout följer fyra ungdomar med talångest som med hjälp av skräddarsydda KBT-uppgifter utmanar sin rädsla och gör det som de är allra mest rädda för – för att våga förverkliga sina drömmar. I Pedagogens retorik får fyra lärare en utbildning i pedagogisk retorik av Tina Kindeberg – Sveriges enda docent i både retorik och pedagogik. I tv-serien Tala ut! ger retorikexperten Barbro Fällman stå-upparen Simon Garshasebi retoriska utmaningar – med inbyggda hinder. På ur.se finns material som kan ge stöd och stärka pedagoger i deras undervisning: http://www.ur.se/Tema/Ratt-att-tala-vett-att-lyssna