Föräldrarna valde bort Antonias språk

– Jag blir inte arg längre. Jag blir ledsen för jag tycker inte att barn ska behöva uppleva sådant, säger Antonia. Hon växte upp med en familj som valde att inte lära sig hennes språk. Johanna fick höra att hon inte kunde bli det hon ville bli. Baura vågar inte visa vem hon är. Alla tre är gravt hörselskadade eller döva. Alla tre har utsatts för diskriminering, blivit exkluderade eller tvingats begränsa sina drömmar. Men de är inga offer. I UR:s En del av mig får vi följa deras väg ut i vuxenlivet.

Hur är det att vara ung och hörselskadad i en hörande värld? Vilka hinder möter man? Och vilken grupp vill man helst identifiera sig med, de hörande eller de döva? I UR:s dokumentärserie En del av mig får tittarna under fem halvtimmar lära känna fem ungdomar. Alla med egna erfarenheter av hur det är att leva med en hörselskada. Det handlar om uppväxtvillkor, drömmar och möjligheter att påverka sin situation. Men också diskriminering, motgångar och utanförskap.

Serien skildrar deras väg ut i vuxenlivet med allt vad det innebär. Tankar om identitet – vem är jag och varför? – varvas med problem av en mycket mer praktisk karaktär; vad jag ska jag jobba med och hur får jag vänner? Livet helt enkelt, men med språket som en ibland komplicerande faktor. 

En del av mig visas i SVT1 med start 8 maj kl. 22.00 och finns sedan i UR Play. 1 maj sänds Inte samma chans, en debatt om villkoren för döva och hörselskadade ungdomar där unga döva och hörselskadade möter ansvariga från bland andra Utbildningsdepartementet och Skolinspektionen. Debatten leds av Kattis Ahlström och sänds kl. 22.00 i SVT1. Den finns sedan i UR Play.

Möt deltagarna

Antonia 25 år

– Jag blir ofta ledsen när jag tänker på min barndom. Jag blir inte arg längre. Jag blir ledsen för jag
tycker inte att barn ska behöva uppleva sådant, säger Antonia. Idag utbildar hon sig till tv-producent. Antonia är gravt hörselskadad och har växt upp i en familj som valde att inte lära sig teckenspråk.

Baura 21 år

– Jag vet att jag är hörselskadad, det är en del av mig, men jag vill inte att folk ska se det som ett problem. Det säger Baura som har en grav hörselskada. Baura vill inte bli definierad av sin hörselskada och döljer den ofta för omgivningen, till och med för arbetsgivare.

Johanna 25 år

– De sa till mig att jag inte kunde bli djurskötare på grund av hörselskadan så nu kör jag truck istället, säger Johanna. Johanna är en döv rockabilly-tjej från Örebro. Hon älskar djur och hennes dröm är att bli veterinär.

Melihat 26 år

– Jag försökte få kompisar och komma in i klassen, men de stötte ut mig. Ibland tänkte jag att det måste vara något fel på mig, säger Melihat. Melihat är döv och flyttade från Turkiet till Sverige när hon var 12 år, och blev då tvungen att lära sig två nya språk; svenska och teckenspråk. 

Robin 24 år

Robin är uppvuxen med en döv pappa och en hörselskadad mamma. Så trots att han själv är hörande är hans första språk teckenspråk. Robins identitet ligger i teckenspråkskulturen och det är viktigt för honom att behålla språket när han nu bor långt ifrån sin familj.  

Deltagarna finns tillgängliga för intervjuer. För intervju kontakta Linnéa Hallgren.