Vi måste få ned den mördande statistiken på alkohol i trafiken!

Varje timme dygnet runt görs 525 onyktra resor i Sverige. Det blir 4,6 miljoner om året. Varje år dödas cirka 125 människor i Sverige på grund av alkohol i trafiken. Varje år skadas mer än 1000 människor svårt i Sverige i alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor. Det finns egentligen bara två åtgärder som kan förhindra personer att köra onyktra: behandling för alkoholproblemen och alkolås.

Att alkoholkonsumtionen ökar är allvarligt för trafiksäkerheten. Om konsumtionen ökar med en enda procent, blir ökningen av rattfylleribrotten cirka 0,6%. Yngre och medelålders män dominerar bland rattfylleristerna, ungefär 90% av rattfylleristerna är män. Det finns i huvudsak två kategorier av rattfyllerister:
- Den största gruppen är de som är alkoholberoende eller alkoholmissbrukare.
- Den andra gruppen är de som vid enstaka tillfällen kör rattfulla.

Stort intresse för alkolås 
Alkolåsen och en rehabiliteringspolicy för förare som gjort startförsök under alkoholpåverkan är två kraftfulla verktyg för säkrare trafik och bättre arbetsmiljö. Användning av alkolås kan också ge preventiva effekter då människor med alkoholproblem kan upptäckas vid ett tidigare stadium och ges möjlighet till rehabilitering.

Intresset från såväl företag som organisationer är idag stort för alkolås. I dag finns alkolås monterade i skolskjutsar, trafikskolefordon, bussar och lastbilar runt om i landet. Till exempel kommer krav på alkolås i vissa fordon som används i entreprenader för Trafikverket från nästa år.

Det är sämre ställt med behandling
När det gäller behandling av missbrukare fungerar samhällets insats dåligt. Redan 2001 kom en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som fastslog att ”man gör så gott man kan men det fungerar inte så bra”. I rapporten fastslogs också att de behandlingsformer som är effektiva mot missbruk har det gemensamt, att de är strukturerade, att det finns ett ordentligt behandlingsprogram samt att behandlaren är utbildad och får handledning. Som ett exempel tog SBU fram 12-stegsbehandling (exempelvis Minnesota-modellen).

Näringslivet är ett gott exempel
– De flesta patienter kommer faktiskt till oss via näringslivet, berättar Bosse Johansson, behandlings- och utbildningsansvarig på VALET i Göteborg, en öppenvårdsklinik specialiserad på alkohol- och drogbehandling.

– Företagen tar ett stort ansvar idag med att utbilda chefer, arbetsledare och fackliga representanter hos oss till exempel. På grund av den kunskap företagen skaffar sig, ställer de krav på långsiktig rehabilitering för sina anställda, fortsätter Bosse.

– Idag kommer ca 85% av VALETS patienter från näringslivet, vilket ger en klar bild av situationen.

Det berör en och en halv miljon personer
– Under 2011 vill vi på VALET lyfta fram missbruksproblemen under temat Nykter 2011. Det talas och skrivs alldeles för lite om vilka metoder som är effektiva för att bryta ett beroende. Med tanke på att det finns ca 300 000 alkoholmissbrukare i Sverige och i medeltal runt varje missbrukande person finns det ca fem anhöriga som påverkas negativt av missbruket. Vi talar alltså om ca 1 500 000 personer som också far illa.

Mer information: 
Monica Gefvert och Bosse Johansson, Valet, tel 031-42 49 40

Fakta (från NTF, Vägverket m fl)

Varje år dödas 150 personer och 1000 skadas svårt i olyckor relaterade till trafikonykterhet.
Ungdomar i Skåne dricker mest alkohol i hela landet och de skånska flickorna dricker mer än pojkar i Stockholms län, norra och mellersta Sverige. I Skåne dricker pojkarna 15 deciliter mer ren alkohol per år än riksgenomsnittet. För flickorna är motsvarande siffra 11 deciliter mer. Totalt i Skåne dricker pojkar 15-16 år cirka 55 deciliter ren alkohol per år och flickorna cirka 39 deciliter.

En fjärdedel av dem som är med vid trafikolyckor är beroende av alkohol och/eller andra droger. En onykter förare med 1,0 promille i blodet löper omkring sju gånger större risk att dödas i en trafikolycka än en nykter förare. För ungdomar i åldern 18-24 år är olycksrisken 900 gånger högre vid 0,5 promille eftersom de förenar sin bristande körvana och erfarenhet med alkohol.


Rent generellt gäller:

0,5-1,0 promille = 13 gånger större olycksrisk 
än en nykter förare

1,0-1,5 promille = 100 gånger större olycksrisk
 än en nykter förare

1,5 promille och mer = 150 gånger större olycksrisk 
än en nykter förare

Enligt beräkningar som Vägverket gjort, kör dagligen i genomsnitt ca 14 400 förare med en promillehalt över den tillåtna, det vill säga 0,2. Det innebär att ca var 500:e förare på Sveriges vägar kör onykter varje dag året runt.

107 av 249 eller cirka 42% av alla singelolyckor med dödlig utgång i södra Sverige under perioden 1997-2000 var alkohol eller drogrelaterade.

Varje dag görs i genomsnitt cirka 12 - 13 000 rattfyllerikörningar i Sverige.
Varje år dödas cirka 100 personer i alkoholrelaterade olyckor.
Varje år skadas cirka 900 personer svårt i alkoholrelaterade olyckor.
Tre av tio omkomna personbilsförare är alkoholpåverkade.
Ungefär 90 procent av rattfylleristerna är män.
Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.

13 000 förare om dagen kör alkoholpåverkade i Sverige, runt hundra dödas och över tusen skadas allvarligt varje år till följd av rattfylleri.