Dä ä ba å sim – eller?

När jag var liten var jag ett riktigt vattendjur som i princip kunde vara i vattnet hur länge som helst och göra kullerbyttor och stå på händer med mera. I lågstadiet betade jag av de första simmärkena och satte på min röda sammetsplakett. Det blev åtminstone fem eller sex märken. Där är ungefär min erfarenhet inom simning. Hitintills.

På den gamla goda tiden när jag var ett litet vattendjur.

I samband med att anmälan till Vansbrosimningen var ett faktum besökte jag närmsta badhus. Eftersom det ligger på gångavstånd gick jag dit en kväll och simmade 30-35 minuter i den enorma 25-meters bassängen. Min första tanke efteråt var ”Oj va tråkigt det här var, ska jag verkligen behöva göra det här i över ett halvår till? ” Och så fick jag vatten upp i näsan vid några tillfällen vilket är riktigt obehagligt.

Inför gång nummer 2 hade jag införskaffat en baddräkt. Genast kändes det lite bättre, det kändes liksom lite oproffsigt att träningssimma i bikini. Dessvärre fick jag återigen vatten upp i näsan trots att jag kör svansim (huvudet så högt som möjligt). Samma sak upprepades några kvällar till. Jag tänkte att lösningen måste vara en näsklämma. Första gången med näsklämman gick det inte alls så bra som jag hade tänkt, jag insåg att näsan faktiskt är rätt användbar att andas ut igenom.

Idag var det dags igen. Jag hade läst på nätet att man ska andas på varje simtag. Låter ju rätt enkelt. Jag satte på näsklämman och simmade. Det var jättejobbigt att andas ut och in genom munnen på ett simtag och andades jag ut genom munnen när jag var under vattnet med munnen skvätte det som bara den och jag fick vatten i ögonen istället vilket jag också tycker är obehagligt (jo, man kan undra om simning verkligen är en sport för mig). Då fick jag en idé: om jag hela tiden andas ut genom näsan så kan det ju inte komma in vatten. Jag la ifrån mig näsklämman. Jag andades in genom munnen, sänkte huvudet och andades långsamt ut genom näsan samtidigt som händerna gick framåt i armtaget.Till min glädje och stora förvåning så fungerade det.

Efter en halvtimme kände jag mig mycket tröttare än jag gjort innan, problemet är att jag inte vet om det är för att jag gjorde rätt – eller fel. Det hade varit bra om någon kunde informera mig om det. Det är ju inte så smart att träna in en felaktig teknik. Tänker jag rätt som andas ut genom näsan under hela simtaget framåt – och tänker jag rätt som skippar näsklämma? Eller kan man få det att fungera med näsklämma? Hur andas man ut då? Bör man ha glasögon om man tycker det är obehagligt med vatten i ögonen, eller ska man vänja sig?

Hursomhelst blir det bröstsim för hela slanten. En bekants bekant som simmat Vansbro 7-8 gånger menar att det bara är proffsen som crawlar och när jag hörde det så slutade jag fundera på saken. Bröstsim blir alldeles tillräckligt för ett före detta vattendjur som jag själv.