Löfte om ett sundare 2015!

Gott Nytt År!

Nyårslöfte!!

Stressa mindre!!!

Det är ingen hemlighet att vi i Sverige håller på att stressa sönder oss. Aldrig har så många varit utbrända eller stressat så mycket så man får magkatarr eller andra otrevligheter som påverkar vår hälsa. De flesta av oss är arbetsvilliga och inte minst inom idrottsvärlden/föreningslivet behövs människor som jobbar ”lite mer” än vad man egentligen skall göra. Till slut står man framför en vägg, man känner sig otillräcklig och en så enkel sak som att gå upp ur sängen kan vara som att bestiga Mount Everest.

Men vem har egentligen bestämt att vi ska ha det såhär? Jo, det har ”vi” gjort. Alla ”vi” som utgör vårt samhälle har satt denna standard. Därför är det vi som kan förändra den! Ingen kommer tacka dig för att du ”går in i väggen” och blir sjukskriven. Samtidigt måste ”vi” alla bli mer sympatiska och förstående – alla skall minska kraven och prata mer ”nyfiket” med varandra (hård ton= stresspåslag).

Träning är självklart en bra del i ett livsmönster där man kommer undan stress, detta främst på motionsnivå. Om man är elitaktiv och åker på ett virus eller en skada då man får vara borta från sin träning i en till tre månader (eller längre), kan stressen komma på grund av att man inte kan träna. Så var min höst 2015.

Jag vill, som många andra, göra ett bra jobb med det jag tar mig för. Under hösten drog jag på mig en riktigt otrevlig influensa som ledde till en lunginflammation och den där hostan som jag absolut inte varit ensam om att ha. Dessutom fick man känna på halsont från helvetet i sex veckor. Jag var i en smärre chock att man kunde vara sjuk så länge. Det blev en del besök på öron-näsa-halsmottagningen på Falu lasarett.

Stressen gjorde i början att jag inte kunde acceptera att jag var sjuk så länge och ”testade” att träna, vilket bara var dumt. Efter den första månaden av halsont var det bara att kapitulera och inse att sätta allt krut på jobbet och inte ens drömma om att träna, flåsa och svettas. Detta ledde till att endorfin, adrenalin och en del andra substanser och hormoner levde sitt eget liv…eller helt försvann. Här hamnade jag i en ond cirkel och en depression knackade på.

I mitten av oktober hade jag har tränat på åtta veckor och kände mig stressad, sov dåligt och jobbade konstant. När jag och min särbo reste till New York på ”semester” hade jag väldigt svårt att koppla av. Det som blev räddningen var att vi gick otroligt mycket och att vi var i en stad som aldrig sover. När semestern nästan var slut hade jag äntligen blivit bättre i halsen och en liten känsla av ro har infann sig.

Tyvärr är det bara ett par dygn av denna känsla innan jag skall slänga mig tillbaka in i vardagen med jobbet och stressen. I början av december börjar jag simma lite och motionera. Bara så man kan få igång dessa hormoner och substanser som behövs för att slippa depressioner.

Under jul och nyår funderade jag mycket på hur min höst artade sig. Jag vet att det är många som kan se sig själva i stress och depression. Men i sanningens namn! Det är vi som bestämmer! Jag vill inte stressa på det viset, även om jag vet att motion kan häva trötthet och depression, så måste det finnas balans i vardagen.

Så mitt nyårslöfte handlar inte om godis, mat eller bakverk!

Det handlar om att bestämma över min stress!

Jag hoppas ert 2015 blir ett år då ni stressar mindre!