Vi fördömer den iranska regimens våld

Diktaturen i Iran vacklar. Sedan sommarens protester mot ett redan från början riggat val och regimens valfusk har den folkliga oppositionen vuxit i styrka. I trettio år har vågor av terror sköljt över landets befolkning samtidigt som EU fört en fullständigt resultatlös ”kritisk” dialog med diktaturen. Man har föreställt sig att man genom en verbal aktivitet i kombination med goda handelsförbindelser utan några sanktioner alls skulle få regimen på bättre tankar när det gäller respekten för demokratiska och mänskliga rättigheter. Idag är det uppenbart att denna kritiska dialog varit både kraftlös och fruktlös.
Tidigare har regimen kunnat utnyttja yttre hot av olika slag, bl.a. sanktionshot, som ett medel att hålla samman nationen och vinna stöd för sin politik. Idag är denna möjlighet att manipulera folket uttömd. Tiden torde därmed vara inne för en kraftfullare politik mot den iranska förtryckarregimen än vad EU  (och Sverige som dagens ordförandeland inom EU) hittills lyckats uppvisa.
Det iranska samhället hotar idag att liksom under shahens förtryck explodera i kaos.
Erfarenheten från 1979 säger oss att förtryck och diktatur är usel jordmån för en demokratisk utveckling. Demokratiska krafter av alla slag (stater, fackföreningar, solidaritetsorganisationer, kvinnoorganisationer m.fl.) utanför Iran måste därför arbeta intensivt med att också av den opposition som nu formerar sig kräva demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.


För vänsterpartiet
Lars Ohly